Idag släppte Finansinspektionen (FI) sin årliga rapport Den svenska bolånemarknaden. Trots ogynnsamma omständigheter visar rapporten att hushållen är motståndskraftiga. Tyvärr framgår det också av rapporten att den genomsnittliga storleken på blancolån som används för att finansiera bostadsköp har nått rekordhöga nivåer. Det är nu hög tid att genomföra förslagen från startlånsutredningen för att ersätta dessa osäkra lån med tryggare alternativ.

FI:s årliga rapport om bolån visar att hushållen är motståndskraftiga trots höga räntor och andra utmanande faktorer under 2022, men bostadsmarknaden är pressad. Blancolån, vilket är osäkra lån som används för att finansiera bostadsköp vid sidan av bostadslån, har ökat och nådde en genomsnittlig storlek på 187 000 kronor under 2022, vilket är det högsta beloppet sedan mätningarna började. Ungefär var tjugonde bolånetagare använde blancolån, och i fyra av fem fall var dessa lån på samma bank som bolånet. Detta indikerar behovet av att vidta åtgärder för att minska användningen av blancolån och ersätta dem med säkrare lån för att skydda bostadsmarknaden.

– Bostadsmarknadens blancolån borde bytas ut mot betydligt tryggare startlån, med samma villkor som bolån. Kreditrestriktionerna har tyvärr skapat trösklar, som förstagångsköpare allt för ofta rundar med blancolån. Det har skapat en otrygg situation för många i början av sin bostadsresa. Nu krävs det politiska reformer för en tryggare bostadsmarknad, säger André Nilsson, bostadspolitisk expert, Mäklarsamfundet.

Bolånerapporten visar också en minskning i antalet som byter bank eller binder sina räntor. Endast 3 procent av bolånetagarna bytte bank under 2022, vilket är den lägsta nivån på sex år. Cirka 60 procent av bolånen hade en rörlig ränta eller en bindningstid på tre månader. Detta kan vara en nackdel eftersom höjda räntor kan ha en större påverkan på hushållen och den svenska ekonomin när en stor andel av bolånen har kort bindningstid.

– Ränteskillnadsersättningen gör det dyrt att förtidslösa lån, och blir därmed ett hinder för att binda bolånen. Det är både ett problem för bostadskonsumenten och för stabiliteten på den svenska bolånemarknaden. Regeringen borde reformera systemet för ränteskillnadsersättning så att svenska bolånekonsumenter får en tryggare boendeekonomi, fortsätter André Nilsson.