Under det fjärde kvartalet 2023 fortsatte en tydlig trend bland svenska hushåll: de lånade betydligt mindre och ökade istället sitt sparande. Denna rörelse pekar mot en växande försiktighet i ekonomin, där individerna prioriterar ekonomisk säkerhet framför ny upplåning. Denna artikel utforskar de underliggande faktorerna till denna trend, dess potentiella konsekvenser för den svenska ekonomin, och hur hushållens beteende skiftat jämfört med tidigare år.
Historiskt högt sparande
Helåret 2023 står ut som ett rekordår när det gäller hushållens likvida sparande, som nådde 244 miljarder kronor. Detta är en markant ökning jämfört med de redan höga nivåerna som observerades under 2020–2022, där pandemin initierade en trend av ökad sparbenägenhet. Under det fjärde kvartalet enskilt uppgick det likvida sparandet till 11 miljarder kronor, trots att hushållen nettoköpte aktier och fonder samtidigt som de gjorde nettouttag från sina bankkonton.
Minimerad nyupplåning
Nyupplåningen bland hushållen var ovanligt låg under det fjärde kvartalet 2023, endast 2 miljarder kronor, vilket är en betydande minskning jämfört med tidigare perioder. Årets totala nyupplåning hamnade på 34 miljarder kronor, en siffra som bleknar i jämförelse med de 252 miljarder kronorna under 2020. Detta visar på en dramatisk förändring i hushållens lånebeteende, där amorteringarna nu överstiger de nytagna lånen, något som endast skett en gång tidigare sedan 1996.
”Det är lätt att ge sparande på bankkonto en oproportionerligt stor roll i diskussionen om sparande. Ett vanligt sätt att tänka är nog att om det försvinner mycket pengar från hushållens bankkonton så sjunker sparandet. Men som vi sett under 2023 så var just bankinsättningarna låga men det likvida sparandet högt. Det gångna året har inte hushållens tillgångssida eller hur den fördelas över olika sparandeformer varit den främsta orsaken till att sparandet ökat. I stället var det den mycket låga nyupplåningen som lyfte sparandet.”, säger Jonas Hallberg, Ekonom/Statistiker, Finansräkenskaperna
– .
En återhållsam trend
Detta fenomen av ökat sparande och minskad lånebenägenhet kan till delvis förklaras av en ökad osäkerhet i den ekonomiska miljön, vilket får hushållen att prioritera ekonomisk säkerhet högre än tidigare. Hushållens investeringar har också skiftat, med en större del av finansieringen riktad mot aktier och fonder jämfört med fysiska investeringar som bostäder och konsumtionsvaror.
Icke-finansiella bolags finansiering
Intressant nog visar även icke-finansiella bolags finansieringsbeteende en liknande trend med en minskning i upplåning. Under det fjärde kvartalet 2023 minskade dessa bolags nettofinansiering via lån med 72 miljarder kronor, vilket är en betydande nedgång jämfört med både föregående kvartal och året innan. Denna nedgång speglar en bredare försiktighet i den ekonomiska strategin, inte bara bland privatpersoner utan även i företagssektorn.
Framtida utsikter
Denna trend av ökad sparbenägenhet och minskad upplåning kan ha långtgående konsekvenser för den svenska ekonomin. Å ena sidan bidrar det till en ökad finansiell stabilitet bland hushållen, men å andra sidan kan det leda till en minskad konsumtion som i sin tur påverkar den ekonomiska tillväxten. Det återstår att se hur denna trend utvecklas framöver och vilken inverkan den kommer att ha på Sveriges ekonomiska landskap i stort.
