Kriget i Ukraina har påverkat Sveriges ekonomi på ett flertal sätt, framför allt genom högre elpriser, matpriser och en ökad inflation. Elpriserna i Sverige har stigit kraftigt de senaste åren, delvis på grund av kriget men även på grund av avvecklingen av planeringsbar elproduktion.
Konflikten har lett till en minskning av tillgången på naturgas, som används för att generera el. Detta har fått kraftproduktionen att gå över till dyrare bränslen, som kol och olja.
Inflationen har också ökat i Sverige till följd av kriget. Detta beror till stor del på de högre kostnaderna för importerade varor, då den svenska kronan har försvagats mot andra valutor. Priset på mat och bensin har båda gått upp betydligt det senaste året.
Sammantaget har kriget haft en negativ inverkan på Sveriges ekonomi. Högre priser på el och importerade varor har lett till inflation som urholkar svenskarnas köpkraft.
Livsmedelsbutiker kan tvingas stänga på grund av de höga elpriserna
Kriget i Ukraina har haft en betydande negativ inverkan på Sveriges ekonomi. Ett av de största problemen är de höga elpriserna. Detta har gjort att dagligvaruhandeln har påverkats på flera sätt.
För det första har kostnaden för att driva en livsmedelsbutik ökat. Det beror på att livsmedelsbutikerna behöver betala mer för den elanvändning som krävs för att hålla maten kyld. De måste också betala mer för transporter, eftersom bränslepriserna har stigit.
För det andra köper folk mindre mat. Det beror på att de har mindre pengar att spendera på matvaror. Kriget har varit en bidragande orsak till ökad inflation, vilket lett till att människors löner inte har hängt med i förhållande till de stigande matpriserna.
För det tredje har vissa livsmedelsbutiker fått lägga ner sin verksamhet. Detta beror på att de inte har råd med de högre kostnaderna för att driva sin butik. Ett exempel som rapporterats av TV4.se är lanthandeln i byn Tannåker som till årsskiftet är tvungna att lägga ner sin verksamhet då priserna på el väntas tre- till femdubblas. När det finns färre butiker på glesbygden så blir det svårare för människor att få tillgång till mat i sitt närområde vilket leder till längre restider för sina livsmedelsinköp – vilket i sin tur leder till högre bränslekostnader.
Inflationen får matpriserna att rusa
Det finns flera sätt som inflationen kan påverka livsmedelspriserna. När levnadskostnaderna stiger måste människor spendera mer pengar på grundläggande förnödenheter som mat och tak över huvudet. Detta kan leda till att priserna på mat också stiger, eftersom företag måste göra vinst och täcka sina egna stigande kostnader. Dessutom kan inflationen också leda till högre räntor. Detta gör det dyrare för bönder att exempelvis låna pengar till ny utrustning eller frön till sådd. De behöver då tjäna in dessa högre kostnader från konsumenterna i form av högre matpriser. Detta är precis vad som sker i dagsläget och enligt den internationella samarbetsorganisationen OECD rapport, är prisökningen på livsmedel den största på 47 år.
Hur påverkas priset på hygienartiklar av högre elpriser?
Elpriserna i Sverige har varit på uppgång de senaste åren och det har gett en negativ effekt på priserna på många hygienartiklar. Produkter som tvål, schampo, kontaktlinser och tandkräm har alla blivit dyrare till följd av högre elpriser. Detta beror på att alla dessa produkter är tillverkade med eldrivna maskiner.
Tvål, till exempel, görs genom att kombinera fetter och oljor med alkalier för att skapa en reaktion som producerar tvål. Den här processen kräver mycket el, så när elpriserna går upp så stiger priset på tvål. Detsamma gäller schampo och tandkräm, som båda tillverkas med elektriska pumpar och motorer. Eftersom elpriserna fortsätter att stiga kan vi förvänta oss att priserna på dessa hygienartiklar fortsätter att stiga i takt med de högre elpriserna.
Priset på kontaktlinser påverkas också av högre elpriser. För det första går produktionskostnaden för kontaktlinser upp när elpriserna ökar. Detta beror på att företag som tillverkar kontaktlinser använder mycket el för att driva sina fabriker.
Kontaktlinser är vanligtvis gjorda av en typ av plast som kallas polykarbonat. Polykarbonat framställs av en kemisk reaktion mellan bisfenol A (BPA) och fosgen. BPA härrör från petroleum och fosgen härrör från klor. Tillverkningen av polykarbonat kräver mycket energi och därför kan högre elpriser leda till högre priser på polykarbonat och i slutändan för kontaktlinser.
För det andra så bidrar högre elpriser till högre frakt- och transportkostnader som i sin tur ger ett högre pris på kontaktlinserna. Detta beror på att leverans av kontaktlinser kräver kylning, vilket drar mycket energi.
Sverige på väg mot en lågkonjunktur
Räntorna ser ut att öka under hösten precis som elpriserna vilket innebär att konsumenternas köpkraft kommer att urholkas ytterligare. Inflationen ser ut att kunna närma sig 10 procent under vintern. Enligt flertalet experter innebär detta att vi förmodligen kommer att gå in i en lågkonjunktur redan under kommande år.
