Hur har fastighetsmäklarna påverkats av läget på bostadsmarknaden? Hur många börjar och slutar i branschen varje år? Vad tjänar en genomsnittlig mäklare och hur fördelar sig affärerna? Allt detta och mycket mer besvarar Mäklarsamfundets årliga branschrapport, som släpps idag.
Cirka 86 procent av Sveriges fastighetsmäklare är medlemmar i Mäklarsamfundet. Den årliga branschrapporten Fakta & Nyckeltal bygger bland annat på medlemsundersökningar och officiell statistik från olika myndigheter.
– Svenskarna har ett stort bostadsintresse, och det intresset spiller över på fastighetsmäklarbranschen. Vi märker ett stort intresse för vår bransch och särskilt fastighetsmäklarnas villkor och förutsättningar. Vår branschrapport ger svar på de vanligaste frågorna om branschen, säger Jonas Rosén, vd Mäklarsamfundet.
2022 års branschrapport visar bland annat att:
- 880 nya mäklare registrerades hos Fastighetsmäklarinspektionen (FMI) under 2022. Det är en rekordsiffra. Samtidigt avregistrerades 476 fastighetsmäklare, vilket ger ett nettoinflöde av 404 mäklare i branschen, per den sista november 2022.
- 35 procent av Mäklarsamfundets medlemmar har en tvåårig utbildning (120 HP) från högskola eller universitet. 28 procent har en treårig utbildning (180 HP) från högskola eller universitet.
- 62 procent av Mäklarsamfundets medlemmar har varit verksamma mer än 10 år. 18 procent har varit verksamma 0-3 år.
- 60 procent av fastighetsmäklarna har provisionsbaserad inkomst och 22 procent har fast lön. Ju yngre mäklare desto högre grad av provision. Bland mäklare som varit verksamma 0-3 år har 82 procent provisionslön. Motsvarande andel för de som varit verksamma 4-10 år är 66 procent.
- 40 procent av fastighetsmäklarna tjänar mellan 500 000 – 1 000 000 kr per år. 34 procent tjänar mellan 300 000 – 500 000 kr per år. Det finns skillnader mellan könen, men inkomstvariationerna i branschen förklaras främst av antal år som verksam. De med längre erfarenhet har i regel högre inkomster.
– Det har varit ett händelserikt år på bostadsmarknaden. Det sätter spår i årets branschrapport, bland annat genom att fler lägger undan en större del av sin inkomst och ett ökat intresse för andra löneformer än provision, fortsätter Jonas Rosén.