Statens kostnader skenar

Under det gångna året har Sveriges stat fått bevittna en dramatisk ökning av kostnaderna för hushållens ränteavdrag. En oroväckande utveckling som tydliggörs i de nya kontrolluppgifterna till Skatteverket, där det framkommer att ränteutgifterna nästan har fördubblats jämfört med tidigare år, och nu uppgår till över 200 miljarder kronor.

Rekordbelopp i ränteutgifter

Enligt Skatteverkets statistikdatabas belöpte sig ränteutgifterna för svenska skattebetalare till hela 210 miljarder kronor under 2023, vilket bryts ner till 36 600 kronor per individ. Denna summa är unik inte bara i sitt belopp men även i sitt sammanhang; räntorna har tidigare nått högre nivåer, men aldrig under en period där skulderna varit så här omfattande. Tillbakablickande till 2022 var motsvarande siffror betydligt lägre, med 124 miljarder kronor eller 21 500 kronor per person.

Bakomliggande faktorer

Den skenande ökningen av räntekostnader, som inleddes under 2022 och accelererade under följande år, ligger som grund för denna utveckling. En approximativ beräkning visar att ränteavdragen, som hushållen kan göra mot sin inkomst, har ökat i proportion till ränteutgifterna. Dock är det ännu för tidigt att dra några definitiva slutsatser.

Utöver detta finns det faktorer som kan ha bidragit till att fler hushåll nått taket för hur mycket av ränteutgifterna som faktiskt kan dras av. Med en begränsning på 21 procent för ränteutgifter över 100 000 kronor, jämfört med 30 procent för belopp upp till 100 000, samt en kraftig ökning av hushållens ränteinkomster på bankkonton, har landskapet för ränteavdrag förändrats markant.

Framtidsutsikter och effekter

Alem Resulovic, sektionschef på Skatteverket, understryker att den ökade summan av ränteutgifter högst sannolikt kommer att leda till ökade ränteavdrag. Den exakta effekten kommer dock först att bli synlig när deklarationerna har behandlats.

Ekonomistyrningsverket har tidigare förutspått att kostnaden för statens ränteavdrag skulle landa på 56 miljarder kronor för 2023, vilket skulle innebära en fördubbling på bara tre år. Detta understryker den progressiva belastning som de högre ränteutgifterna, särskilt bland de med högre inkomster, utgör för såväl individer som staten. Med ränteutgifter på upp till 109 000 kronor för skattebetalare med inkomster över en miljon kronor, jämfört med 39 000 kronor för de med inkomster mellan 400 000 och 500 000 kronor, framgår det tydligt att den ekonomiska belastningen skiljer sig avsevärt över inkomstskalorna.

I takt med att de ekonomiska realiteterna fortsätter att utvecklas, kommer både staten och hushållen att behöva navigera i en allt mer oförutsägbar finansiell miljö, där ränteutgifter och avdrag spelar en central roll.