Arbetstidsförkortning åter på dagordningen

Det är inte första gången Sverige debatterar arbetstidsförkortning, frågan har utretts flera gånger sedan 1986. Idag, med nya beräkningar från Svenskt Näringsliv, står det klart att en 35-timmars arbetsvecka, enligt deras analys, skulle innebära ett produktionsbortfall på 8 procent, vilket motsvarar en nedgång i BNP med 500 miljarder kronor årligen.

Internationella jämförelser och svenska försök

I Europa har länder som Belgien och Danmark experimenterat med fyrdagarsveckor, men utan att minska det totala antalet arbetstimmar per vecka. I Sverige har liknande försök gjorts på kommunal nivå, men dessa har ofta avbrutits på grund av höga kostnader eller personalbrist.

Bemanningsutmaningar och ekonomiska konsekvenser

En övergång till kortare arbetsveckor i Sverige skulle kräva betydande nyrekryteringar, särskilt inom välfärdssektorn. Svenska kommuner och regioner beräknar att 41 000 nya tjänster skulle behöva tillsättas, en kostnad som skulle belasta skattebetalarna med cirka 24 miljarder kronor.

Forskning och tidigare utredningar

Tidigare utredningar och aktuell forskning ger inte stöd för att kortare arbetstider skulle öka sysselsättningen. Tvärtom kan det minska antalet arbetstillfällen. Nyare beräkningar bekräftar att en minskning till 35 timmar skulle leda till ett avsevärt produktionsfall och att en ytterligare minskning till 30 timmar per vecka skulle fördubbla den ekonomiska kostnaden.

Framtidsutsikter och konkurrens

Om Sverige skulle införa en generell arbetstidsförkortning utan att sänka lönerna, skulle det kunna leda till en nedåtgående ekonomisk spiral med minskad produktion, krympande BNP, försämrad välfärd och högre skatter. Det skulle också innebära en avledning av fokus från akuta nationella utmaningar som den gröna omställningen, infrastrukturproblem och en kritisk arbetskraftsbrist. Att föreslå en sådan reform i nuläget anses av många som oansvarigt, särskilt givet de stora utmaningarna Sverige står inför.

”Sverige har mycket stora utmaningar. Vi är mitt i den gröna omställningen, vi brottas med en eftersatt infrastruktur och stora utmaningar i välfärden. Vi har allt svårare att hitta den arbetskraft som behövs. Vår tillväxt skvalpar i botten av EU. Att i detta läge föreslå en generell arbetstidsförkortning med bibehållen lön tar bort fokus ifrån de verkliga problem vi har. Ett införande kommer att skada både välfärden och konkurrenskraften. Det är kort och gott oansvarigt”, skriver företrädare från Svenskt Näringsliv på DN debatt.