Mot bakgrund av den höga inflationen har flera centralbanker stramat åt penningpolitiken med höjda styrräntor och minskade obligationsköp. Det har fått räntor att stiga, inte minst i Europa. Om inflationen överraskar ytterligare på uppåtsidan, blir kvar på höga nivåer och räntorna stiger snabbare kan högt skuldsatta länder få problem, såväl länder med hög offentlig skuldsättning (exempelvis Italien) som länder med hög privat skuldsättning (exempelvis Sverige). I denna analys är fokus på länder med hög offentlig skuldsättning. Blir tillväxten dessutom låg kan länderna hamna i en situation liknande skuldkrisen för drygt 10 år sedan. Ett sådant scenario skulle få stora negativa effekter och sprida sig även till Sverige. Hela rapporten från Riksgälden inklusive tabeller och diagram kan läsas här.

Inledning Under återhämtningen från pandemin ökade inflationstrycket globalt. Bland mer avancerade ekonomier skedde inflationsuppgången först i USA, men under andra halvåret 2021 ökade inflationstrycket även i euroområdet. Rysslands invasion av Ukraina har genom höga energipriser och störningar i global handel spätt på inflationen ytterligare. Det ökade inflationstrycket förstärktes av Kinas nolltolerans mot coronaviruset som genom nedstängningar av städer orsakade problem i olika leverantörsled.

Flera centralbanker har därför stramat åt penningpolitiken. Mer åtstramande penningpolitik resulterade i att statsobligationsräntor började stiga i början av 2022 (se diagram 1) och värdet på mer riskfyllda tillgångar började sjunka. Världens centralbanker står inför utmaningen att få tillbaka inflationen mot sina inflationsmål utan att tillväxten bromsar in alltför mycket. För många länder innebär den höga inflationen att styrräntor kan hamna långt över neutrala nivåer.

Konsekvenser för högt skuldsatta länder I tider av högre räntor och ökad finansiell stress kan länder med hög offentlig skuldsättning drabbas hårt. Ett exempel på ett sådant land är Italien, som har en betydande statsskuld. Om räntorna stiger snabbare än förväntat kan Italien hamna i en situation där de måste använda en allt större andel av sin budget för att betala räntor på skulden. Detta kan leda till minskade offentliga investeringar och minskat utrymme för att stimulera ekonomin.

Effekterna av en skuldkris i ett land som Italien skulle inte stanna vid dess gränser. Europeiska länder är nära förbundna genom handel och finansiella länkar, vilket innebär att en skuldkris i Italien skulle kunna sprida sig till andra länder i euroområdet, inklusive Sverige. Sverige är en del av den globala ekonomin och påverkas av ekonomiska och finansiella förändringar i omvärlden.

Om högskuldsatta länder i euroområdet hamnar i ekonomiska svårigheter kan det påverka investerarnas förtroende och riskaptit. Det kan leda till en flykt till säkrare tillgångar och en minskad efterfrågan på tillgångar från högriskländer. Som ett resultat kan även svenska tillgångar påverkas, inklusive svenska statsobligationer. Om räntorna på svenska obligationer stiger till följd av en ökad riskaversion på marknaden kan det medföra ökade lånekostnader för den svenska staten och därmed påverka den offentliga sektorns ekonomi.

Utöver den potentiella påverkan på de offentliga finanserna kan en skuldkris i euroområdet även få konsekvenser för den privata sektorn i Sverige. Höga räntor och finansiell osäkerhet kan göra det svårare och dyrare för svenska företag och hushåll att få tillgång till finansiering. Det kan påverka investeringar, konsumtion och tillväxt i den svenska ekonomin.

För att möta de potentiella riskerna med en skuldkris i euroområdet behöver Sverige vara beredd och ha en stabil och robust ekonomi. Det är viktigt att regeringen och Riksbanken arbetar tillsammans för att säkerställa att de ekonomiska fundamenten är starka och att lämpliga åtgärder vidtas för att motverka eventuella negativa effekter.

Sammanfattningsvis kan högre räntor i euroområdet och en skuldkris i högt skuldsatta länder få negativa effekter som sprider sig till Sverige. Det är viktigt att vara medveten om dessa risker och vidta åtgärder för att stärka den svenska ekonomin och minska sårbarheten inför eventuella ekonomiska störningar i omvärlden.