Enligt en ny prognos från Konjunkturinstitutet (KI) förväntas inflationen förbli hög under hela 2023. Detta innebär att Riksbanken behöver fortsätta höja räntorna. Även om Riksbanken eventuellt kan börja sänka räntan i början av nästa år, så bedömer KI att lågkonjunkturen inte kommer att vara helt över förrän 2026.

Under 2023 förväntas den svenska ekonomin gå in i en lågkonjunktur. Både hushåll och företag kommer att kämpa med hög inflation och stigande räntor. På grund av detta kommer hushållens faktiska disponibla inkomster att minska och som resultat av detta kommer konsumtionen att minska avsevärt. Dessutom kommer bostadsinvesteringarna att sjunka betydligt på grund av lägre bostadspriser och ökade produktionskostnader. Exportsektorn kommer också att påverkas negativt av en försämrad konjunktur utomlands.

Inflationen har tagit längre tid än förväntat att minska, men flera faktorer som bidrog till den höga inflationen är nu på väg att reverseras. Detta kommer att leda till en minskning av inflationen framöver. Även om energipriserna utesluts kommer inflationen att förbli hög under hela 2023. Det förväntas ta fram till det andra kvartalet 2024 innan inflationen sjunker till två procent, vilket är Riksbankens mål. Det framgår enligt KI:s senaste prognos.

“Konjunkturinstitutets prognos är att Riksbanken inleder en serie av räntesänkningar i början av nästa år för att stimulera efterfrågan i ekonomin. Det dröjer dock till 2025 innan konjunkturen tydligt vänder uppåt och lågkonjunkturen bedöms inte vara över förrän 2026. För åren 2024–2027 beräknas det samlade budgetutrymmet vara ca 100 miljarder kronor, det antas att 25 miljarder kronor av dessa tas i anspråk 2024”, skriver KI.