Ökade kostnader för traditionell julmat

Även i år ser svenska hushåll en ökning i priserna på traditionella julrätter. Sill, skinka, nötter och godis är bland de varor som har blivit dyrare jämfört med föregående år. Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) är det vanligt att priserna på vissa julvaror ökar under december.

Variation i julbordets utbud

Julbordet är känt för sin mångfald och varje familj har sina favoriter. I år har flera av de klassiska rätterna upplevt en betydande prisökning jämfört med tidigare år.

Specifik prisutveckling på julmaten

Caroline Neander, prisstatistiker på SCB, påpekar att priserna på livsmedel generellt har ökat mer än den totala prisutvecklingen i samhället under året. Specifikt för julmaten har priset på gravad lax och sill ökat markant.

Från december förra året till oktober detta år steg livsmedelspriserna i Sverige med 5,3 procent, i jämförelse med en ökning på 3,1 procent för alla varor och tjänster. Särskilt noterbart är att priserna på sill och gravad lax har stigit med 25 respektive 32 procent.

Prisökning på frukt

Carl Mårtensson, en annan prisstatistiker på SCB, framhäver att priset på apelsiner har skjutit i höjden med hela 72 procent sedan förra december. Intressant nog tenderar priset på apelsiner att sjunka under december, en trend som hållit i sig de senaste sex åren.

Julmat som blir dyrare i december

Traditionellt sett ökar priset på julskinka varje december, en trend som varat de senaste 13 åren. Å andra sidan tenderar priser på choklad, godis och nötter att sjunka något under julmånaden, vilket ger konsumenterna något att se fram emot.

Produktgrupp Prisförändring i procent,

december 2022 – oktober 2023
Potatis 0,9
Sillkonserver 25,0
Färsk lax 1,4
Nötter och torkad frukt 6,7
Griskött 6,7
Gravad/rökt fisk 32,2
Ägg 15,8
Konfektyr 9,2
Choklad 15,9
Brännvin 3,8
Apelsiner 72,3
Konsumentprisindex KPI 3,1

Källa: SCB

Fakta Konsumentprisindex

Konsumentprisindex (KPI) mäter den genomsnittliga prisutvecklingen för hela den privata inhemska konsumtionen i Sverige. Priserna som mäts är de som konsumenterna faktiskt betalar.

Prisutvecklingen under 2023 har räknats ut genom att jämföra KPI för december 2022 med KPI för oktober 2023.

KPI används bland annat för att beräkna prisbasbeloppet och används främst för kompensationsändamål. KPIF (Konsumentprisindex med fast ränta) används av Riksbanken som målvariabel för inflationen.