Inflationstakten enligt Konsumentprisindex (KPI) för maj 2023 uppgick till 9,7 procent, vilket innebär en minskning från föregående månad då den var 10,5 procent. Enligt KPI ökade priserna med 0,3 procent från april till maj. Inflationstakten enligt KPIF (Konsumentprisindex med fast ränta), som inte påverkas av ändrade räntesatser på hushållens bolån, var 6,7 procent i maj.

Minskningen i inflationstakten för maj kan tillskrivas fortsatta prissänkningar för el och livsmedel, enligt Mikael Nordin, prisstatistiker på Statistiska centralbyrån (SCB). Priserna på livsmedel och energiprodukter fortsatte att sjunka under månaden. Samtidigt ökade priserna för varor och tjänster som hotellövernattningar, restaurangbesök, rekreationstjänster och kläder.

En betydande faktor som bidrog till inflationstakten enligt KPI var stigande räntekostnader för hushållens bolån, vilket stod för 3,2 procentenheter av ökningen. Priserna för kläder, hotellövernattningar, restaurangbesök och rekreationstjänster ökade också. Å andra sidan sjönk priserna för livsmedel och drivmedel.

Livsmedelspriserna sjönk med 0,4 procent under perioden, medan räntekostnaderna fortsatte att öka sedan början av 2022. Priserna för kläder, hushållsvaror, rekreationstjänster, hotellövernattningar, restaurangbesök och olika varor och tjänster ökade. Samtidigt sjönk priserna för el och drivmedel.

De största bidragen till inflationstakten enligt KPI i maj kom från ökade räntekostnader, prisökningar för livsmedel, hyres- och bostadsrättslägenheter samt kläder. Transportpriserna steg också, främst på grund av högre priser för bilar och transporttjänster.

Inflationstakten enligt KPIF, som inte påverkas av ändrade räntesatser på hushållens bolån, var 6,7 procent i maj, vilket innebär en nedgång från april då den var 7,6 procent. Inflationstakten enligt KPIF-XE, som exkluderar energiprodukter, var 8,2 procent i maj, vilket är en nedgång från april då den var 8,4 procent.

Det är värt att nämna att KPI och KPIF är två olika mått på inflation som SCB beräknar. KPI är det vanligaste måttet på inflation i Sverige, medan KPIF är det mått som används som målvariabel för Riksbankens penningpolitik. Skillnaden mellan KPI och KPIF är att KPIF håller hushållens räntesatser för bolån konstant, vilket innebär att eventuella förändringar i räntesatserna endast återspeglas i KPI och inte i KPIF.

Utöver KPI och KPIF beräknar Statistiska centralbyrån (SCB) även andra inflationsmått för olika ändamål. Ett exempel är HIKP, som är ett harmoniserat inflationsmått inom EU-samarbetet. KPIF-XE används ofta som ett mått på den underliggande inflationen.

De senaste inflationssiffrorna ger en bild av den övergripande prisutvecklingen i Sverige. Trots att inflationstakten har minskat något från april till maj, ligger den fortfarande på en relativt hög nivå. Prisökningar inom flera områden, såsom räntekostnader och livsmedel, har påverkat inflationen under den aktuella perioden.

Den fortsatta nedgången i livsmedelspriserna är en intressant observation, vilket kan vara positivt för konsumenter. Å andra sidan har stigande räntekostnader och prisökningar inom vissa sektorer, som kläder och rekreation, bidragit till en fortsatt hög inflationstakt.

Inflationen är en viktig faktor att överväga för både hushåll och ekonomiska beslutsfattare. En hög inflation kan påverka konsumenters köpkraft och sparares reala avkastning, samtidigt som det kan ha konsekvenser för penningpolitiken och ekonomiska prognoser.

Det är viktigt att fortsätta övervaka inflationstakten och dess påverkan på olika sektorer och konsumentgrupper. Ekonomiska beslutsfattare kan använda denna information för att vidta lämpliga åtgärder och förutse eventuella ekonomiska utmaningar i framtiden.

Sammanfattningsvis visar de senaste siffrorna att inflationstakten enligt KPI var 9,7 procent i maj 2023, med en minskning jämfört med föregående månad. Prisökningar inom vissa områden, såsom räntekostnader, kläder och rekreation, samt fortsatt nedåtgående livsmedelspriser, har påverkat inflationen under den aktuella perioden. Det är viktigt att noggrant övervaka inflationen och dess konsekvenser för att kunna fatta välgrundade ekonomiska beslut.