Fem år efter pandemins start har 280 000 personer i Sverige mellan 16 och 84 år postcovid, visar en ny Sifo-undersökning. Trots detta uppger tre av fyra svenskar att de inte känner någon som är drabbad, och ytterst få pratar om sjukdomen. Nu startar Svenska Covidföreningen en kampanj för att öka medvetenheten hos allmänheten. Det framgår av ett pressmeddelande.
“Vi måste prata mer om postcovid”
– Vi måste bli bättre på att prata om postcovid, både privat och i samhället i stort. Det här är en allvarlig sjukdom, men många lider i tysthet, säger Lisa Norén, specialistläkare och talesperson för Svenska Covidföreningen (SCF).
I Sifo-undersökningen, som genomfördes i februari, svarar 3,3 procent av de tillfrågade mellan 16 och 84 år ja på frågan om de har postcovid. Om även barn och yngre tonåringar inkluderas uppskattas antalet drabbade till minst 300 000.
Siffran tre procent överensstämmer med internationella uppskattningar, bland annat från Världshälsoorganisationen (WHO). Många fler svarade dock att de haft vanliga postcovid-symtom i mer än tre månader, vilket antyder att den faktiska siffran kan vara högre.
– Oavsett hur stort mörkertalet är, visar siffrorna tydligt att postcovid är en utbredd folksjukdom i Sverige. Nu behövs fler initiativ för att kartlägga sjukdomens verkliga påverkan på samhället, säger Anja L Sundberg, vice ordförande i SCF.
Målet: Förändrad syn på postcovid
Undersökningen visar att 76 procent av svenskarna inte känner någon med postcovid.
– När en av trettio svenskar är drabbade är det osannolikt att majoriteten inte har en drabbad person i sin närhet. Vi tror att detta beror på att sjukdomen inte diskuteras öppet, säger Sundberg.
Sifo-undersökningen visar att 9 av 10 svenskar sällan eller aldrig pratar om postcovid. Därför startar Svenska Covidföreningen en kampanj under Long Covid Awareness Month i mars, för att öka medvetenheten och stötta de drabbade.
Postcovidsjuka känner sig misstrodda
En annan undersökning, genomförd av SCF bland 1 400 personer med postcovid, visar att nästan hälften av de drabbade känner sig misstrodda – även av sina närmaste. Mer än var tredje har valt att inte berätta om sina symtom av rädsla för negativa konsekvenser i arbetslivet.
– Eftersom vi inte pratar om sjukdomen saknar många svenskar kunskap om vad postcovid innebär. Det är oacceptabelt att Sverige fortsätter ignorera en så omfattande hälsokris, säger Lisa Norén.
Samhällsekonomiska konsekvenser
Postcovid påverkar inte bara individer, utan också samhällsekonomin. Forskare vid Yale beräknar de globala kostnaderna för sjukdomen till en procent av världens BNP. I Europa har EU-kommissionen och OECD uppmärksammat problemet, och länder som Tyskland och Nederländerna har infört åtgärder. Sverige saknar dock liknande initiativ.
Fakta: Sifo-undersökningen
Undersökningen genomfördes av Kantar Media på uppdrag av Svenska Covidföreningen i februari 2025. Totalt deltog 1 254 personer i åldern 16–84 år.
Resultat:
- 3,3 % uppger att de har postcovid
- 76 % känner ingen drabbad
- 89 % pratar sällan eller aldrig om postcovid
Svenska Covidföreningens initiativ syftar till att öka kunskapen, minska stigmat och se till att fler får den hjälp de behöver.
Om postcovid
Postcovid (”Long COVID” på engelska) är ett paraplybegrepp som omfattar många olika följdkomplikationer efter covid-19. Enligt WHO:s definition ska symtomen ha pågått i minst tre månader och inte kunna förklaras med en annan diagnos för att klassas som postcovid. Internationella experter bedömer att 400 miljoner människor kan ha drabbats världen över.
Postcovid kan påverka alla organsystem i kroppen. Vanliga symtom är svår trötthet och uttröttbarhet, hjärndimma, andningssvårigheter, förändringar i lukt och smak, långvarig feber, huvudvärk, symtom från hjärta och blodkärl samt att man blir sämre i sina symtom av att anstränga sig.
