Nuvarande utformning av reduktionsplikten är inte genomförbar och riskerar oväntade följder, enligt Riksrevisionens granskning. De rekommenderar regeringen att genomföra mer noggranna analyser inför nya beslut.
Riksrevisionens granskning visar att reduktionsplikten har potential att bidra till minskade utsläpp från inrikes transporter till rimlig kostnad, jämfört med andra åtgärder i transportsektorn.
Men den nuvarande utformningen av reduktionsplikten som beslutats av riksdagen är inte möjlig att genomföra fram till 2030. Detta beror på att befintlig teknologi och regelverk inte tillåter den nödvändiga mängden biodrivmedel enligt Riksrevisionen.
Riksrevisionen konstaterar även att reduktionsplikten har lett till en större ökning av dieselpriset än förväntat. Detta beror delvis på en oväntad ökning av priset på biodrivmedel. I framtiden kan reduktionsplikten i sin nuvarande form ha en stor påverkan på dieselpriset.
Detta leder till att reduktionsplikten blir mindre kostnadseffektiv jämfört med andra åtgärder för att minska växthusgasutsläppen i transportsektorn. Det leder också till större fördelningseffekter än vad regeringen har förutsett. Hushåll på landsbygden påverkas exempelvis mer av högre bränslekostnader än hushåll i städer.
Prisökningen på biodrivmedel ökar också risken att drivmedelsleverantörer väljer att betala straffavgifter istället för att blanda in biodrivmedel. Detta skulle minska eller helt förhindra utsläppsminskningen och göra det svårare att nå målet för inrikes transporter.
Riksrevisionen påpekar också att besluten om reduktionsplikten har fattats på bristfälligt underlag. Regeringen och Energimyndigheten har inte gjort tillräckliga analyser och konsekvensbeskrivningar för att bedöma reduktionspliktens genomförande och effektivitet i framtiden.
Riksrevisor Helena Lindberg säger att regeringen inte har gett riksdagen tillräckligt underlag för beslutet om reduktionsplikten.
Riksrevisionen anser att reduktionspliktens effektivitet som styrmedel också bör bedömas i förhållande till det övergripande klimatmålet om nettonollutsläpp av växthusgaser till 2045. De nämner att det kan finnas mer kostnadseffektiva åtgärder utanför transportsektorn, som att öka nettoupptaget i svensk skog, även om det medför andra utmaningar.
Ökande reduktionsnivåer inom reduktionsplikten kan leda till en större efterfrågan på biomassa, vilket kan påverka möjligheten att nå klimatmål i andra sektorer och länder.
