Valutarisk i globalfonder – större än många sparare tror

Globalfonder är ett av de enklaste sätten att sprida sparandet över många bolag och marknader. Men den som sparar i globalfonder påverkas inte bara av börsens utveckling. Valutarisken i globalfonder kan både förstärka avkastningen och äta upp en börsuppgång när kronan rör sig mot dollar, euro och andra valutor.
Vad är en globalfond?
En globalfond investerar på aktiemarknader i flera delar av världen. Många globalfonder följer ett globalt aktieindex. I aktivt förvaltade globalfonder väljer i stället en förvaltare vilka bolag fonden ska investera i.
Den stora fördelen är riskspridningen. I stället för att enbart äga svenska företag får spararen exponering mot bolag i flera länder och branscher.
Men begreppet ”global” innebär inte att kapitalet är jämnt fördelat över världen.
Lästips: Så mycket USA äger du egentligen genom en globalfond
USA utgör en mycket stor del av världsmarknaden och får därför stor vikt i många globala aktieindex. Morningstar har exempelvis visat att amerikanska aktier utgjort över 60 procent av ett globalt marknadsindex.
Det innebär att många globalfonder också har en betydande exponering mot den amerikanska dollarn.
För en svensk fondsparare innebär en investering i en globalfond därför två saker. Du investerar på utländska aktiemarknader och blir samtidigt exponerad mot utländska valutor.
Vad är valutarisk i globalfonder?
Valutarisk innebär att värdet på en investering påverkas när växelkurser förändras.
För en svensk sparare blir effekten tydlig när utländska investeringar räknas om till kronor.
Anta att en globalfond äger en amerikansk aktie värd 100 dollar. Om en dollar kostar 10 kronor är aktien värd:
100 dollar × 10 kronor = 1 000 kronor
Ett år senare är aktien fortfarande värd 100 dollar. Kronan har däremot stärkts och en dollar kostar nu 9 kronor.
Investeringen är då värd:
100 dollar × 9 kronor = 900 kronor
Aktien har alltså inte fallit på den amerikanska börsen. Trots det har värdet för den svenska spararen sjunkit från 1 000 till 900 kronor.
Det är valutaeffekten.
En svagare krona kan öka avkastningen
Valutaeffekten kan också arbeta till spararens fördel.
Anta återigen att aktien kostar 100 dollar och att dollarkursen är 10 kronor. Investeringen är då värd 1 000 kronor.
Om aktien efter ett år fortfarande kostar 100 dollar, men dollarn stärkts till 11 kronor, blir värdet:
100 dollar × 11 kronor = 1 100 kronor
Aktien har gett 0 procent i avkastning räknat i dollar. För den svenska investeraren har värdet däremot ökat med 10 procent i kronor.
Valutarörelser är därför inte enbart en risk för avkastningen. De kan både höja och sänka värdet på sparandet.
Morningstar beskriver samma mekanism. När en utländsk valuta stärks mot spararens hemmavaluta gynnas en ohedgad utländsk investering. En försvagning får motsatt effekt.
Så påverkas globalfonden när både börsen och kronan rör sig
I verkligheten förändras både aktiekurser och valutakurser samtidigt. Därför kan den slutliga avkastningen skilja sig tydligt från börsutvecklingen i exempelvis USA.
Anta att du investerar 100 000 kronor i en globalfond.
Fondens underliggande aktier stiger med 10 procent i sina lokala valutor. Samtidigt stärks kronan med 10 procent mot valutorna som investeringarna är exponerade mot.
Plus 10 procent och minus 10 procent tar inte ut varandra exakt. Förenklat blir resultatet:
100 000 × 1,10 × 0,90 = 99 000 kronor
Trots att aktierna har stigit med 10 procent har investeringen minskat med omkring 1 procent räknat i kronor.
Om kronan i stället försvagas med 10 procent blir resultatet:
100 000 × 1,10 × 1,10 = 121 000 kronor
Börsuppgången på 10 procent förstärks då av valutaeffekten. Den sammanlagda uppgången blir cirka 21 procent.
Varför uppstår valutarisken?
Valutarisken uppstår eftersom en globalfond äger tillgångar på flera marknader, samtidigt som en svensk sparare mäter värdet i kronor.
En amerikansk aktie kan värderas i dollar, en japansk aktie i yen och en brittisk aktie i pund. När fondens värde visas i svenska kronor måste investeringarna räknas om.
När växelkurserna förändras ändras därför också investeringarnas värde uttryckt i kronor.
Det förklarar varför utvecklingen för ett amerikanskt börsindex i dollar kan skilja sig från avkastningen i en svensk fond som följer samma marknad.
Artikeln är utbildande och ska inte ses som personlig investeringsrådgivning.
