Så mycket USA äger du egentligen genom en globalfond

Den amerikanska börsen har under det senaste decenniet vuxit betydligt snabbare än många andra marknader. Det har gjort att USA:s vikt i de globala indexen som de flesta svenska globalfonder följer har stigit till historiskt höga nivåer, något som påverkar miljontals fondsparare.

En globalfond låter som hela världen. Men i praktiken går ofta mer än sju av tio investerade kronor till amerikanska aktier. Det är ingen dold fondförvaltarprognos, utan resultatet av hur världens börser ser ut. Frågan är om spararen får den riskspridning som namnet antyder och vad man i så fall bör göra åt saken.

För den som har 100 000 kronor i en vanlig global indexfond kan omkring 72 000–75 000 kronor i dag vara placerade i amerikanska bolag. Enbart Nvidia, Apple och Microsoft kan tillsammans motsvara ungefär 13 000–14 000 kronor, det vill säga 13 till 14 procent.

Lästips: Techjättarna tar över globalfonderna – så minskar du risken

Det låter mer som en USA-fond med internationell krydda än som en jämnt fördelad världsportfölj. Men det är samtidigt en korrekt spegling av den noterade världsmarknaden: USA har helt enkelt blivit överlägset störst mätt i fritt börsvärde.

Varför består globalfonder till största delen av amerikanska aktier?

De flesta billiga globalfonder viktar bolagen efter börsvärde. När ett amerikanskt bolag stiger snabbare än resten av världen ökar dess vikt automatiskt. Förvaltaren behöver alltså inte fatta ett aktivt beslut om att köpa mer USA.

Lästips: De 10 billigaste indexfonderna 2026 – därför är valet attraktivt

Det spelar också stor roll vilket index fonden följer. MSCI World omfattar stora- och medelstora bolag i 23 utvecklade marknade. Trots namnet ingår inga tillväxtmarknader. Den 31 juli 2026 vägde USA 72,03 procent i indexet. MSCI ACWI inkluderar även 24 tillväxtmarknader och hade därför en lägre USA-vikt på 63,55 procent. Det ännu bredare MSCI ACWI IMI, som också tar med småbolag, låg på 62,56 procent USA.

Det betyder att två fonder som båda marknadsförs som globala kan ge märkbart olika geografisk spridning.

Så ser det ut i populära globalfonder

Nedan finns ett urval billiga och välkända globalfonder som går att handla hos Avanza och/eller Nordnet. Innehavsvikter förändras dagligen och rapporteras med eftersläpning, så procentsatserna ska ses som ögonblicksbilder.

Fond	USA-exponering (%), senast redovisad	Årlig/total avgift (%)*
Avanza Global	71,8	0,10
Länsförsäkringar Global Index	73,4	0,21
DNB Global Indeks S	72,6	0,20
Nordnet Global Index	75,1	0,20
Storebrand Global All Countries A SEK	63,3	0,32

Källa: Avanza, Nordnet och SPP. * Avgiftsbegreppen skiljer sig mellan plattformar och fondbolag. Kontrollera alltid aktuell årlig avgift, total kostnad och eventuell plattformsavgift före köp. Fonddata ovan avser i huvudsak 31 maj–30 juni 2026.

Vid en investering på 100 000 kronor i Nordnet Global Index går över 75 000 kronor till amerikanska aktier. Sedan går 7 800 och 5 200 kronor till europeiska och japanska aktier.

USA-vikten har stigit kraftigt

Globalfonder har blivit betydligt mer USA-tunga. I MSCI breda världsindex ACWI IMI vägde USA 62,6 procent i mars 2024. Det var en ökning med 13,1 procentenheter sedan mars 2013. Räknat baklänges låg USA-andelen då kring 49,5 procent. På elva år gick USA alltså från ungefär hälften till nästan två tredjedelar av den globala börsen.

Utvecklingen har drivits av flera krafter:

• Amerikanska teknik- och kommunikationsbolag har vuxit snabbare och värderats högre än många europeiska och asiatiska konkurrenter.
• USA har en ovanligt stor och välutvecklad aktiemarknad. Fler stora tillväxtbolag är börsnoterade där.
• Dollarn påverkar svenska sparares avkastning, även om indexets landvikt normalt bestäms av bolagens börsvärde och hemvist – inte av spararens valuta.
• Europas, Storbritanniens och Japans relativa börsvärden har krympt när USA-bolagen sprungit ifrån.

Koncentrationen gäller inte bara land. I MSCI World stod de tio största bolagen för 26,41 procent den 31 juli 2026. I MSCI ACWI var motsvarande siffra 24,21 procent. Nästan alla i toppskiktet var amerikanska teknik- eller plattformsbolag. En globalfond sprider därför kapitalet över många hundra eller tusen aktier, men en stor del av risken kan ändå vara knuten till samma land, valuta, sektor och investeraroptimism.

Men ett amerikanskt bolag är inte bara USA

Landvikten berättar var bolaget är noterat och klassificerat, inte exakt var dess kunder, fabriker och vinster finns. Exempelvis säljer Apple, Microsoft och Nvidia sina produkter och tjänster globalt. Den ekonomiska exponeringen mot Europa och Asien är därför större än vad en enkel landtabell visar.

Det argumentet ska dock inte dras för långt. Ett USA-registrerat bolag påverkas fortfarande av amerikanska räntor, regler, skatter, politik. Dess aktie handlas dessutom i dollar. Global försäljning gör ett bolag internationellt, men eliminerar inte land- eller valutarisken.

Kommer USA fortsätta dominera globalfonder?

Ingen vet om USA-vikten kommer att fortsätta upp. Ett börsvärdeviktat index gör inga prognoser; det följer vinnarna efter hand.

Tre utvecklingsvägar är rimliga:

1. USA fortsätter dominera. Om amerikanska AI-, halvledar- och plattformsbolag fortsätter växa snabbare än omvärlden kan USA-andelen stiga ytterligare.
2. Vikten planar ut. Höga värderingar kan mötas av fortsatt vinsttillväxt, samtidigt som andra regioner utvecklas i ungefär samma takt.
3. En ombalansering mot resten av världen. Lägre amerikanska värderingar, en svagare dollar eller bättre vinstutveckling i Europa, Japan och tillväxtmarknader kan minska USA-andelen. Det behöver inte kräva en USA-krasch. Det räcker att resten av världen går bättre relativt sett mot USA.

Det viktiga är att inte förväxla den senaste tioårsperiodens utveckling med en naturlag. En marknadsviktad fond anpassar sig automatiskt om ledarskapet skiftar, men den skyddar inte spararen från nedgången som kan föregå skiftet.

Så kan du tänka som investerare

1. Börja med indexet, inte fondnamnet. Kontrollera om fonden följer MSCI World-liknande utvecklade marknader eller ett ACWI-liknande index som även innehåller tillväxtmarknader. Läs också hur hållbarhetsfilter och klimatvikter förändrar portföljen.

2. Se hela portföljen. Den som redan äger amerikanska aktier, en teknikfond eller S&P 500 och sedan köper en globalfond får mer dubbelägande än det först verkar. Räkna samman exponeringen. Om 80 procent av portföljen ligger i en globalfond med 73 procent USA och 20 procent i en USA-fond blir den totala USA-andelen ungefär 78 procent: 0,80 × 0,73 + 0,20 × 1,00.

3. Bestäm om marknadsvikt är en princip du kan leva med. För många långsiktiga sparare är en billig, bred och marknadsviktad globalfond en rimlig bas. Den kräver inga gissningar om vinnande länder och ombalanserar sig själv när marknaden förändras.

4. Komplettera bara med ett tydligt syfte. Vill du medvetet minska USA-andelen kan du välja en fond med tillväxtmarknader eller komplettera med exempelvis Europa, tillväxtmarknader eller globala småbolag. Men då avviker du aktivt från världsmarknaden. Sätt en målviktsfördelning och återställ den exempelvis en gång per år – annars riskerar kompletteringen att bli ännu en jakt på det som nyligen gått bäst.

5. Glöm inte avgift, skatt och valuta. En något bredare fond kan vara värd några extra hundradelar i avgift, men dyra regionfonder kan snabbt äta upp nyttan. Att fonden handlas i svenska kronor betyder inte att valutarisk saknas: de underliggande bolagens värden och intäkter finns i flera valutor.

6. Anpassa risken med räntor, inte bara fler aktiefonder. Om problemet egentligen är att portföljen känns för riskfylld hjälper det begränsat att byta mellan aktieregioner. En lämplig andel räntefonder eller sparkonto kan vara ett mer direkt sätt att sänka den totala risken, särskilt för pengar som ska användas inom några år.