USA:s tullhot kan slå mot svensk läkemedelstillgång

Svenskar oroas över USA:s nya läkemedelspolitik

Nästan sex av tio svenskar tror att framtida tillgång till viktiga läkemedel i Sverige kan påverkas kraftigt av USA:s planerade tullar. Samtidigt bedömer tre av fyra att svensk läkemedelsexport riskerar att drabbas. Det visar en ny Novusundersökning beställd av Lif, de forskande läkemedelsföretagen.

I dag presenterar Lif och Stockholms Handelskammare resultaten och betonar att Sverige behöver agera snabbt för att skydda sin position som ett av Europas starkaste läkemedelsländer med en årlig export på omkring 150 miljarder kronor.

Ledtider, kostnader och lanseringar hotas

Sofia Wallström, vd på Lif, varnar för att USA:s tullplaner och förändrade prispolitik kan få stora konsekvenser för hela branschen.
– USA:s planer på tullar och ny prispolitik på läkemedel slår mot hela värdekedjan, säger hon. Kostnader och ledtider riskerar att öka, försörjningskedjor blir mer sårbara och investeringar kan skjutas upp. Detta kan innebära att företag tvingas förlägga sina investeringar och kliniska prövningar i andra länder än Sverige, och avvakta med lanseringar. Svenska patienters tillgång till nya läkemedel skulle då begränsas.

Även Stockholms Handelskammare ser utvecklingen som ett tydligt hot.
– Svensk life science har en styrkeposition, men den kan inte tas för givet. Höjda tullar på läkemedel skulle slå hårt mot en av Sveriges viktigaste exportgrenar. I förlängningen kan också enskilda människor drabbas, genom att inte få mediciner i tid, säger Daniella Waldfogel, vd på Stockholms Handelskammare.

Risk för flyttade investeringar och försenade prövningar

USA:s mer aggressiva läkemedelspolitik kan tvinga bolag att skapa separata produktionslinjer för den amerikanska marknaden. Det leder till dyrare och mer fragmenterade leveranskedjor och riskerar att styra investeringar bort från länder som Sverige.

Detta kan även påverka var kliniska prövningar placeras. Om resurser flyttas närmare USA kan det fördröja tillgången till nya läkemedel för svenska patienter.

Sofia Wallström betonar vikten av stabila och förutsägbara villkor.
– En stark och närvarande läkemedelsbransch är en strategisk tillgång för Sveriges tillväxt, välstånd och folkhälsa. När handelspolitiken blir mer osäker är det avgörande att Sverige står upp för öppna marknader och skapar långsiktiga villkor som ger företag förutsägbarhet och incitament att investera. Sverige behöver satsa på läkemedel och öka läkemedelsanslagen, så att forskning, produktion och innovation sker här, inte flyttar till andra länder, säger hon.

Fakta från Novusundersökningen

• Genomförd i Sverigepanelen 9 till 16 oktober 2025, 1 015 intervjuer bland personer 18 till 84 år.

• 57 procent anser att svenskarnas framtida tillgång till läkemedel i hög grad kan påverkas av amerikanska tullar.

• 74 procent anser att exporten i hög grad kan påverkas.

Bakgrund till USA:s nya politik

Sveriges läkemedelsexport uppgick 2024 till 151 miljarder kronor, motsvarande drygt sju procent av landets totala varuexport.

USA genomför just nu omfattande förändringar inom läkemedelspolitiken. Den pågående utredningen kring import av läkemedel enligt sektion 232 i Trade Expansion Act kan bana väg för nya tullar om importen bedöms hota nationell säkerhet. Utredningen väntas presenteras i december.

Dessutom diskuteras Most Favoured Nation-politiken, en modell där USA knyter läkemedelspriser till de lägsta nivåerna i jämförbara länder. Det riskerar att fördröja introduktionen av nya läkemedel i europeiska lågprisländer som Sverige.

FAQ

Hur tror svenskarna att tullarna påverkar Sverige?
En majoritet tror att både tillgången till läkemedel och exporten påverkas negativt.

Vilka konsekvenser kan det få för patienter?
Försenade lanseringar, sämre tillgång och längre väntetider på nya läkemedel.

Varför riskerar investeringar att flyttas från Sverige?
Företag kan tvingas anpassa produktion och logistik till USA:s nya krav och väljer då att lägga resurser närmare den amerikanska marknaden.

Vad kan Sverige göra?
Skapa långsiktiga villkor, stärka läkemedelsanslagen och verka för öppna marknader.