Trump inleder global tulloffensiv – ekonomer varnar för inflation och kaos i världshandeln

Trumps tullar sätter press på världsekonomin
Donald Trumps omstridda tullbeslut har nu trätt i kraft och omfattar en rad länder världen över. Klockan 06 svensk tid, när klockan slog midnatt i Washington, började de nya tullsatserna gälla. Det innebär att tusentals varor som exporteras till USA nu beläggs med kraftigt höjda avgifter.

President Trump själv beskriver tullarna som ett ”rättvist återtagande” av pengar från länder som, enligt honom, länge utnyttjat USA. Men ekonomer varnar för att effekten snarare blir ökade kostnader för amerikanska konsumenter – vilket kan spä på inflationen ytterligare.

EU får 15 procent – men fler hot väntar
Tullarna träffar EU med en fast nivå på 15 procent, men flera viktiga varugrupper, såsom stål och aluminium, undantas tills vidare. Samtidigt har EU och USA enats om att läkemedel inte ska beläggas med högre tull än 15 procent – trots att Trump öppet hotat med nivåer på upp till 250 procent i framtiden.

– Det här är inte ett traditionellt avtal där vi vet vad som gäller. Situationen är ytterst osäker, säger Henrik Isakson, policyansvarig för handelspolitik på Svenskt Näringsliv.

Indien och Brasilien straffas hårt – upp till 50 procent
Indien drabbas extra hårt – inte bara för sin handel med USA, utan som straff för att landet fortsätter köpa rysk olja. Från och med 27 augusti höjs Indiens tullnivå från 25 till 50 procent. Brasilien får också en kombinerad tull på 50 procent, där 40 procent kommer från ett tidigare beslut och 10 procent adderats under våren.

Här är några av de nya tullsatserna

• 50 % – Indien (från 27 augusti), Brasilien

• 41 % – Syrien

• 40 % – Laos, Myanmar

• 39 % – Schweiz

• 35 % – Kanada, Irak, Serbien

• 30 % – Kina (tillfälligt), Mexiko (höjning skjuts upp)

• 25 % – Kazakstan, Tunisien, Brunei, Moldavien

• 20 % – Sri Lanka, Vietnam, Taiwan

• 19 % – Kambodja, Bangladesh, Thailand, Indonesien, Filippinerna, Malaysia, Pakistan

• 15 % – EU, Island, Japan, Norge, Turkiet m.fl.

• 10 % – Storbritannien, Australien

Osäker framtid – inga fasta avtal
Det råder stor osäkerhet kring hur långvariga tullarna blir. I vissa fall har Trump tillfälligt pausat höjningar, som med Mexiko, efter samtal med president Claudia Sheinbaum. Men hot om drastiska höjningar kvarstår om inte nya avtal sluts.

Kina och USA har förlängt sin ömsesidiga tullpaus till 12 augusti. Om inget nytt avtal nås kan USA införa upp till 100-procentiga tullar. Samtidigt har Kina ett trumfkort – deras kontroll över sällsynta jordartsmetaller, avgörande för västvärldens försvarsindustri.

Världshandeln i gungning
De svepande tullarna ses av många som ett hårt slag mot den globala frihandeln. Världens exportörer står inför ökad osäkerhet, och samtidigt varnar ekonomer för att även USA kan drabbas negativt – genom högre priser för konsumenterna och en potentiell inflationstopp.

FAQ – Trumps tullar 2025

Vad innebär Trumps nya tullar?
De nya tullarna är en omfattande avgiftshöjning på varor som importeras till USA från nästan hela världen, med syfte att skydda amerikansk industri och minska handelsunderskottet.

Hur påverkas EU av tullarna?
EU får en generell tullsats på 15 procent. Vissa varor, som stål och aluminium, undantas. För läkemedel finns ett tak, men risken för höjda tullar kvarstår.

Varför straffas Indien och Brasilien extra hårt?
Indien straffas för sin import av rysk olja, medan Brasilien drabbas av både nya och tidigare tullbeslut. Båda får 50 procent i tull.

Hur påverkas världshandeln?
Tullarna väntas skapa störningar i globala leveranskedjor och öka priserna för både företag och konsumenter.

Finns det några undantag?
Ja, vissa varugrupper och länder har fått tidsbegränsade undantag, men dessa kan ändras snabbt beroende på politiska beslut.