USA:s tullar pressar amerikanska företag – exportörerna slipper undan

USA:s tullar har inte slagit mot utländska exportörer på det sätt som Donald Trump hävdat. Nya analyser visar i stället att det främst är amerikanska företag som hittills burit kostnaderna, med högre insatspriser, pressade marginaler och fler konkurser som följd.

Amerikanska företag tar den största smällen

Ett år efter att handelskriget trappades upp visar siffrorna att utländska exportörer i stor utsträckning har lyckats behålla sina marginaler. Amerikanska företag har däremot absorberat en stor del av tullkostnaderna själva.

Lästips: USA lånar 7 miljarder dollar om dagen – och det finns inget slut i sikte

– Med några få undantag ser vi ingen bred trend där utländska företag systematiskt sänker sina priser för att behålla marknadsandelar i USA. Det är istället amerikanska företag som i stor utsträckning har tagit på sig bördan hittills, säger Jonathan Steenberg, ekonom på Coface.

Importpriserna visar ingen bred prispress

USA:s importprisindex ökade med 0,7 procent under 2025, nära det historiska genomsnittet på 0,5 procent sedan 2010. Prisfall har noterats inom bland annat sprit, trävaror, kosmetika, stål och textilier, men enligt analysen handlar det mer om undantag än om en bred trend.

Samtidigt landade den genomsnittliga konsumentinflationen i USA på 2,8 procent under 2025. Utan handelskriget beräknas inflationen ha legat närmare 2 procent. Nivån blev ändå lägre än de 3,5 till 4 procent som vissa bedömare hade väntat sig vid tullsatser kring 15 procent.

Det tyder på att tullarna hittills bara delvis har förts vidare till konsumenterna.

Högre kostnader pressar marginalerna

Flera tullutsatta branscher har fått kraftigt stigande insatskostnader. Vid slutet av 2025 låg insatsprisinflationen på cirka 20 procent inom metallindustrin, 9 procent inom hushållsapparater, 8 procent inom bilindustrin, 6 procent inom verktygsmaskiner och textilier samt 5 procent inom elektroniksektorn.

I flera av dessa sektorer stagnerar eller faller bruttovinsterna, vilket stärker bilden av att företagen själva har tagit en stor del av kostnadsökningen.

Fler konkurser trots tillväxt

Trots fortsatt BNP-tillväxt i USA ligger antalet konkursansökningar omkring 15 procent över genomsnittet från 2019. Utvecklingen har pågått i tre kvartal i rad, för första gången sedan pandemin.

Många företag har hittills klarat pressen genom att använda likviditetsreserver eller öka produktiviteten. Men motståndskraften minskar, särskilt när amerikanska konsumenter blivit mindre villiga att acceptera nya stora prishöjningar efter inflationschocken efter covid-19-pandemin.

Global handel stördes

Tullarna har skapat stora svängningar i handeln. USA:s import ökade i volym med 25 procent under första kvartalet 2025, när företag tidigarelagde inköp inför tullarna. Därefter bidrog en 90-dagars vapenvila i april till en ny efterfrågevåg.

Totalt ökade USA:s import med 4,2 procent under 2025, jämfört med 5,2 procent året innan. Handelsunderskottet förblev därmed högt, trots att ett minskat underskott var ett uttalat mål med tullpolitiken.

Vietnam växer när handeln styrs om

Tullarna har också påskyndat förändrade handelsmönster. Vietnam är det tydligaste exemplet. Landets andel av USA:s import steg från 2 procent 2017 till 4,2 procent 2024. Under 2025 ökade andelen med ytterligare 1,5 procentenheter.

Den amerikanska importen från Vietnam ökade samtidigt med 42 procent i värde och förklarar 44 procent av nedgången i importen från Kina under samma period.

Juridisk osäkerhet kring tullarna

Den 20 februari 2026 ogiltigförklarade Högsta domstolen de tullsatser som införts enligt International Emergency Economic Powers Act. Av totalt 272 miljarder dollar i tullintäkter sedan mars 2025 kan omkring 166 miljarder dollar, som drivits in enligt lagen, behöva återbetalas till amerikanska företag.

Samtidigt kvarstår tullar enligt Section 232 och Section 301. Administrationen har dessutom infört tillfälliga åtgärder för att hålla tullnivåerna uppe.

Handelskriget kan gå in i en längre fas

Analysen pekar på att handelskriget kan bli mer utdraget. När företagens möjligheter att absorbera kostnaderna minskar ökar risken för att fler kostnader till slut förs vidare till konsumenterna. Det kan i sin tur ge ny inflationspress i USA.

FAQ

Vem betalar för USA:s tullar?

Enligt analysen är det främst amerikanska företag som hittills burit kostnaderna, snarare än utländska exportörer.

Har tullarna höjt inflationen i USA?

Ja, inflationen bedöms ha blivit högre än den annars skulle ha varit. Konsumentinflationen låg på 2,8 procent under 2025, medan den utan handelskriget beräknas ha legat närmare 2 procent.

Har utländska exportörer sänkt sina priser?

Enligt Coface finns ingen bred trend där utländska företag systematiskt sänker priserna för att behålla marknadsandelar i USA.

Vilka branscher har drabbats hårdast?

Metallindustrin, hushållsapparater, bilindustrin, verktygsmaskiner, textilier och elektronik har sett tydligt högre insatskostnader.

Hur har Vietnam påverkats av tullarna?

Vietnam har ökat sin andel av USA:s import kraftigt och stod för en betydande del av nedgången i importen från Kina under 2025.