USA lånar 7 miljarder dollar om dagen – och det finns inget slut i sikte
Anton IvermanUSA:s statsskuld har vuxit till nivåer som för bara ett decennium sedan skulle ha betraktats som otänkbara. Enligt IMF uppgår den allmänna statsskulden till 123,9 procent av BNP, och beräknas överstiga 140 procent av BNP redan 2031. För att sätta siffran i perspektiv: USA lånar i dag ungefär 7 miljarder dollar varje dag för att finansiera sin löpande verksamhet, enligt RSM.
Hur hamnade USA:s statsskuld här?
39 000 miljarder dollar. Så stor är den amerikanska statsskulden idag. Frågan som först måste besvaras är naturligtvis: Hur hamnade USA:s statsskuld här?
Enligt IMF-ekonomen Alan Auerbach ligger två ekonomiska chocker bakom utvecklingen. Den globala finanskrisen 2008 till 2009 och covid-19-pandemin 2020 tvingade fram massiva statliga stimulanspaket. Det satte fart på snöbollen ytterligare.
”Två mycket stora chocker på lite mer än ett decennium är högst ovanligt. Det är nästan ett sekel sedan USA senast upplevde en chock lika stor som den globala finanskrisen, under den stora depressionen”, säger Alan Auerbach.
Lästips: Bank of England slår larm: Korrektion att vänta för globala aktiemarknader
Nordeas chefstrateg Josephine Cetti beskriver dynamiken tydligt:
”I kristider är det normalt att de offentliga utgifterna ökar eftersom staten stöttar ekonomin samtidigt som skatteintäkterna minskar. Men istället för att dra ner på utgifterna när krisen är över, har de stannat kvar på en väldigt hög nivå.”
Beskyller inte bara ”ekonomiska chocker”
Utöver de finansiella chockerna som satte de finansiella marknaderna och USA:s statsskuld i gungning 2008/2009 och 2020 finns det enligt Alan Auerbach en till tydlig faktor som bidrar till att driva upp statsskulden – politiken.
Lästips: De hushållen tjänar mest på regeringens politik
Alan Auerbach framhåller i en analys att det politiska klimatet i USA är polariserat. ”De skattehöjningar som demokraterna vill ha är oacceptabla för republikanerna, och demokraterna är lika emot de utgiftsnedskärningar som republikanerna vill ha”.
Samtidigt vinner inte politiker val på att be sina medborgare betala högre skatter. Att minska underskott ger inga omedelbara, synliga vinster för väljarna, enligt Alan Auerbach.
Den slutgiltiga tolkningen är att politiker prioriterar att tillfredställa på kort sikt, i stället för att bidra till en hållbarare finanspolitik på längre sikt.
Skattesänkningar utan finansiering
En central förklaring till skulduppbyggnaden är politiska beslut att sänka skatterna utan att kompensera med minskade utgifter. Skattelagen från 2017, Tax Cuts and Jobs Act (TCJA), innebar sänkt bolags- och inkomstskatt utan full finansiering.
I juli 2025 undertecknade president Trump ”One Big Beautiful Bill Act” som permanent förlänger 2017 års skattesänkningar och lägger till nya skattelättnader. Congressional Budget Office (CBO) uppskattar att skattereformen adderar 3,4 biljoner dollar i primärunderskott under de kommande tio åren, och mer än 4 biljoner dollar när räntekostnader inkluderas. Därmed klassas ”One Big Beautiful Bill Act” in som en av de mest kostsamma reformerna i landets moderna historia.
Nordeas Josephine Cetti konstaterar att skattereformen inte visar några tecken på att USA tänker minska sina utgifter.
IMF: Räntekostnaderna har passerat försvarsbudgeten
En till stor del underskattad drivkraft bakom skulden är räntekostnaderna i sig. Enligt IMF har de amerikanska räntekostnaderna stigit från ungefär 2 procent av BNP före pandemin till 4,2 procent under 2025.
Det skapar vad Nordea beskriver som en negativ skuldspiral. Stigande skuld kräver ökad obligationsutgivning, vilket, när ränteläget är högt, kräver att USA betalar allt mer i ränta, vilket i sin tur kräver ännu mer låntagning.
Spiralen har resulterat i att räntekostnaderna på statsskulden numera överstiger USA:s försvarsbudget, skriver IMF i rapporten ”High Debt, Hard Choices”.
Allvarlig men inte omedelbart akut
Nordea sätter fingret på kärnan av debatten: skuldsituationen är inte en kris i morgon, men den är på inget sätt hållbar.
– Den stora uppgörelsen, där investerare på global nivå tillslut får nog och där våra investeringar kommer få allvarliga konsekvenser, är förmodligen inte precis runt hörnet utan ligger längre fram än så, säger Josephine Cetti.
IMF delar den bilden i sak men är mer angelägen om handling nu. Fonden betonar att det är avgörande för USA att presentera en trovärdig fiskal konsolideringsplan. Ju längre man väntar, desto skarpare och mer abrupt kan justeringen bli.
Men oavsett politikernas intentioner är trenden tydlig. Räntekostnader som nu överstiger försvarsutgifterna, en skuld som väntas nå 140 procent av BNP inom fem år, och ett politiskt klimat där bipartiska kompromisser kring finanspolitiken lyser med sin frånvaro. Ekvationen kräver förr eller senare ett svar, och historien visar att marknaden, snarare än politikerna, brukar avgöra när ”förr eller senare” har blivit nu.
Källor: Nordea (Josephine Cetti, juni 2025), IMF Article IV Consultation USA (april 2026), IMF Finance & Development (mars 2026) och Congressional Budget Office.