En ny sammanställning från Oxfam av löneutveckling och inflation i 50 länder visar att en miljard arbetstagare upplevde en genomsnittlig reallönenedgång på 3,19 procent under 2022. Enligt samma källa ökade reallönerna för de högst betalda VD:arna. Svenska arbetstagare hade i genomsnitt en lönenedgång på 5,6 procent enligt statistik från ILO och nationella databaser som Oxfam har sammanställt.
– Nästan alla får det sämre just nu, både i Sverige och i världen, och många har svårt att klara vardagen. De som tjänar minst lägger generellt störst del av sin disponibla inkomst på löpande utgifter som boende- el- och matkostnader, och saknar sparpengar. Redan idag väljer människor mellan att köpa mat i matbutiken eller betala sin elräkning i tid. Samtidigt som de som tjänar mest ser sina sparpengar öka, säger Suzanne Standfast, generalsekreterare Oxfam Sverige.
Enligt internationell data, ökar lönen för VD:ar på de största bolagen fortfarande, där över 300 av de mest högt betalda VD:arna i USA, Storbritannien, Indien och Sydafrika hade en genomsnittlig löneökning på 9 procent under 2022. I Sverige visar LO:s siffror att den genomsnittliga lönen för en VD motsvarar 69 industriarbetarlöner, vilket är det största löneklyftan mellan VD:ar och arbetare sedan 1950.
– De här klyftorna är fullständigt orimliga – och de med makt och inflytande måste agera. Företagsledningar har ett ansvar att se till att lönegapet inte sticker iväg mellan välbetalda chefer och vanliga löntagare. På samma sätt behövs politiska åtgärder för att minska ojämlikheten. Tyvärr saknades krisåtgärder för att lyfta de mest utsatta i regeringens och Sverigedemokraternas vårbudget, säger Suzanne Standfast.
Oxfam konstaterar att det just nu är vanliga människor världen över som får bära bördan av krisen konsekvenser, liksom vid tidigare kriser som exempelvis pandemin. Kriser slår hårdast mot de som redan är mest utsatta och lever i länder med utbredd fattigdom.
– Det är ett svek mot världen att Sverige och många andra länder minskar sitt bistånd och sitt globala ansvarstagande just nu. Ojämlikhetskrisen urholkar välfärden, ökar människors frustration och maktlöshet, och sänker tilliten våra folkvalda politiker. Ojämlikhet låser fast människor i fattigdom och leder till otrygga, polariserade samhällen som präglas av social oro och våld, säger Suzanne Standfast.