Grundskyddet ifrågasätts – ny reform kan bli räddningen för landets mest utsatta äldre

Sveriges pensionssystem står inför en möjlig omdaning när hela grundskyddet nu ska ses över – med målet att skapa ett enklare, mer rättvist och effektivt system. Det kan få direkt påverkan på vardagen för hundratusentals pensionärer med låg eller ingen inkomstgrundad pension.

Bakom beslutet står Pensionsgruppen, bestående av samtliga riksdagspartier, som enhälligt ställt sig bakom att det nuvarande systemet är för komplicerat och svårnavigerat – vilket i praktiken gör det svårt för många äldre att veta vad de har rätt till.

Så påverkas pensionärerna – trygghet eller byråkratisk djungel

Grundskyddet i det allmänna pensionssystemet består idag av fem olika förmåner: garantipension, bostadstillägg, särskilt bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och inkomstpensionstillägg. Alla dessa ska fungera som kompletterande stöd för den som har låg eller ingen inkomstpension – men de är utformade vid olika tidpunkter, med olika syften och regler.

Det gör att många äldre inte bara går miste om stöd, utan också drabbas av en oförutsägbar och stressande vardag, där besked om stöd varierar och regelverket uppfattas som godtyckligt.

– Pensionssystemet finns till för pensionärerna. Därför är det av största vikt att det är begripligt och effektivt, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

Målet: Ett nytt och träffsäkert skyddsnät för Sveriges äldre

Reformen ska genomföras i två steg. Först ska en arbetsgrupp inom Regeringskansliet analysera de mest akuta problemen med dagens grundskydd. Fokus ligger bland annat på systemfel, risken för bidragsbrott samt konflikter mellan olika delar av skyddsnätet.

Därefter väntar en större utredning som ska ta fram konkreta reformförslag – med särskilt fokus på:

  • Ökad träffsäkerhet: Hjälpen ska nå dem som verkligen behöver den.

  • Förenkling: Reglerna ska bli lättare att förstå och använda.

  • Kostnadseffektivitet: Staten ska använda resurserna klokt.

  • Jämställdhet: Systemet ska bidra till mer jämställda pensioner.

Reformen väntas också väga in viktiga frågor som respektavstånd – alltså skillnaden i ekonomi mellan den som har arbetat hela livet och den som inte har det – samt hur eventuella förändringar påverkar drivkraften att arbeta.

Över 300 000 pensionärer kan påverkas – många med låg marginal

En stor andel av Sveriges pensionärer lever idag med knappa marginaler. Enligt Pensionsmyndigheten lever cirka 15 procent av alla över 65 år under gränsen för låg ekonomisk standard. Många av dessa är kvinnor, ofta med deltidsarbete eller avbrott i yrkeslivet bakom sig.

Ett reformerat och tydligare grundskydd skulle kunna ge dessa grupper en tryggare ekonomi – men reformerna riskerar också att väcka debatt om vem som ska omfattas och hur mycket det får kosta.

Slutdatum satt – men konsekvenserna kan bli långvariga

Arbetsgruppen ska redovisa sitt arbete senast den 15 juni 2026. Då kan de första konkreta förslagen vara klara. Men vägen till ett nytt pensionsskydd lär bli både politiskt laddad och tekniskt utmanande.

För pensionärerna står dock mycket på spel – inte minst en trygg vardag i livets slutskede.