SBAB går emot kritiken – höjt bolånetak kan gynna förstagångsköpare

Kritiken mot ett höjt bolånetak har varit tydlig, åtgärden påstås driva upp bostadspriserna och därmed inte hjälpa förstagångsköpare. Men enligt SBAB:s chefsekonom Robert Boije och privat- och boendeekonom Linda Hasselvik saknas det analytiskt stöd för den slutsatsen. I en debattartikel i Dagens Industri presenterar de beräkningar som pekar i motsatt riktning.

Finanstid har tidigare skrivit om SBAB:s syn på höjt bolånetak. Läs artikeln här.

SBAB: Inga belägg för att höjt bolånetak driver upp priserna

Robert Boije och Linda Hasselvik skriver att vissa myndigheter och flera ekonomiska experter har hävdat att ett höjt bolånetak inte kommer att underlätta för förstagångsköpare, men utan att redovisa något analytiskt stöd för detta.

– Vissa myndigheter och flera ekonomiska experter har hävdat att ett höjt bolånetak inte kommer att underlätta för förstagångsköpare, men utan att redovisa något analytiskt stöd för detta. Våra analyser och beräkningar visar att påståendet saknar grund, säger Robert Boije, chefsekonom och Linda Hasselvik, privat- och boendeekonom, på SBAB.

Enligt deras beräkningar skulle priserna behöva stiga med hela 50 procent för att nettoeffekten, isolerat till själva kontantinsatsen, inte ska vara positiv för köparen.

Kontantinsatsen minskar även vid prisuppgång

I debattartikeln redovisas exempel från olika kommuner. Även om priserna, högt räknat, skulle öka med 10 procent vid ett höjt bolånetak, minskar behovet av kontantinsats tydligt.

I Stockholms kommun skulle kontantinsatsen minska med 120 000 kronor. I Linköpings kommun handlar det om en minskning på 55 000 kronor.

Detta innebär att även vid en måttlig prisuppgång kvarstår en tydlig positiv effekt för förstagångsköpare när det gäller att nå upp till kravet på kontantinsats.

Spartiden – en central del

En annan central del i SBAB:s analys är spartiden. I dag tar det i genomsnitt 51 månader att spara ihop till en kontantinsats med nuvarande bolånetak.

Om bolånetaket höjs till 90 procent och bostadspriserna inte stiger till följd av takhöjningen skulle spartiden i stället bli 33 månader. Det innebär en minskning med 18 månader i genomsnitt för riket.

I Stockholms kommun är effekten ännu större. Där minskar spartiden från knappt 142 månader till 88 månader, en minskning med 54 månader.

Även vid en prisuppgång på 10 procent skulle spartiden minska med nästan 15 månader i genomsnitt för riket, enligt beräkningarna.

Högre räntekostnader måste vägas mot dagens alternativ

SBAB konstaterar samtidigt att ett höjt bolånetak, i kombination med en prisuppgång på 10 procent, skulle innebära något högre räntekostnader i kronor räknat. Även amorteringen i kronor skulle öka något.

Men detta ska enligt Boije och Hasselvik vägas mot problemen med dagens lägre bolånetak.

De pekar på att många i dag tvingas:

i, göra slut på hela sin finansiella sparbuffert
ii, ta blancolån med betydligt högre ränta och amorteringstakt
iii, ta hjälp av föräldrar, en möjlighet som inte alla har

Enligt deras analys innebär ett höjt bolånetak därför en tydlig lättnad för många förstagångsköpare, även när hänsyn tas till eventuella prisuppgångar och ökade lånekostnader.

Vad betyder höjt bolånetak för bostadsmarknaden framåt?

Debatten om höjt bolånetak handlar ytterst om balansen mellan finansiell stabilitet och möjligheten för nya hushåll att ta sig in på bostadsmarknaden. SBAB:s beräkningar sätter fokus på kontantinsats och spartid, två avgörande trösklar för unga och förstagångsköpare.

Frågan framåt är hur beslutsfattare väger dessa effekter mot risken för ökade skulder och eventuella prisreaktioner på marknaden.

FAQ om höjt bolånetak

Vad innebär ett höjt bolånetak?

Ett höjt bolånetak innebär att köpare får låna en större andel av bostadens värde, till exempel 90 procent i stället för dagens nivå, vilket minskar kravet på kontantinsats.

Hur påverkas kontantinsatsen av ett höjt bolånetak?

Enligt SBAB:s beräkningar minskar kontantinsatsen även om bostadspriserna skulle stiga med 10 procent, till exempel med 120 000 kronor i Stockholms kommun.

Hur lång tid tar det att spara till kontantinsats i dag?

I genomsnitt tar det 51 månader att spara ihop till en kontantinsats med dagens bolånetak, enligt de beräkningar som redovisas.

Hur förändras spartiden om bolånetaket höjs till 90 procent?

Om bolånetaket höjs till 90 procent och priserna inte stiger minskar spartiden till 33 månader i genomsnitt för riket, en minskning med 18 månader.

Ökar räntekostnaderna vid ett höjt bolånetak?

Ja, enligt SBAB skulle räntekostnader och amortering i kronor räknat öka något, särskilt om bostadspriserna samtidigt stiger, men detta måste vägas mot dagens långa spartider och alternativa finansieringslösningar.