SBAB om höjt bolånetak – så påverkas kontantinsatsen och spartiden i din region

Regeringens förslag om höjt bolånetak 2025, från 85 till 90 procent, kan förändra spelplanen för tusentals förstagångsköpare. Enligt nya beräkningar från SBAB minskar behovet av kontantinsats med i genomsnitt cirka 61 000 kronor vid köp av en etta. I storstäder som Stockholm handlar det om betydligt större belopp, samtidigt som spartiden kortas markant.

För många unga innebär det höjda bolånetaket 2025 en snabbare väg in på bostadsmarknaden.

Lästips: Det här förändras i din ekonomi 2026 – så påverkas din plånbok på riktigt

Så mycket mindre kontantinsats krävs med höjt bolånetak 2025

Regeringen har föreslagit att bolånetaket ska höjas från 85 till 90 procent vid köp av ny bostad. Förändringen föreslås träda i kraft den 1 april.

SBAB har, med hjälp av data från Booli Pro, undersökt vad förslaget innebär för den som vill köpa en genomsnittlig etta i de största städerna i landets 21 regioner.

Resultatet visar att behovet av kontantinsats i genomsnitt minskar med 61 000 kronor. Skillnaderna är dock stora mellan olika regioner i landet.

– Det höjda bolånetaket som nu föreslås är en fantastisk nyhet för alla förstagångsköpare. Det sänker trösklarna in på bostadsmarknaden påtagligt. Unga som tidigare behövde ta dyra blancolån för att finansiera den sista biten får nu möjlighet att ta lån med bostaden som säkerhet, vilket är både tryggare och billigare, säger Linda Hasselvik, SBAB:s privat- och boendeekonom.

Tabell: Minskat behov av kontantinsats och spartid

Kommun	Medelslutpris 2025 (Kr)	Minskat behov av kontantinsats (Kr)	Minskad spartid (mån)
Borlänge	610 900	30 545	8
Eskilstuna	684 400	34 220	9
Göteborg	2 096 900	104 845	33
Gävle	895 100	44 755	12
Halmstad	1 306 100	65 305	19
Jönköping	1 369 900	68 495	20
Kalmar	858 100	42 905	12
Karlskrona	988 200	49 410	14
Karlstad	1 051 500	52 575	15
Linköping	1 363 500	68 175	19
Luleå	1 107 200	55 360	15
Malmö	1 302 900	65 145	19
Stockholm	3 029 500	151 475	54
Sundsvall	571 800	28 590	8
Umeå	1 377 700	68 885	20
Uppsala	1 684 700	84 235	25
Gotland	1 512 000	75 600	22
Västerås	763 800	38 190	11
Växjö	1 002 500	50 125	14
Örebro	1 127 900	56 395	16
Östersund	838 000	41 900	12
Genomsnitt	1 216 314	60 816	18

Källa: SBAB och Booli.

Så påverkas spartiden

Att spara till kontantinsatsen är för många ett rörligt mål. Under spartiden kan både bostadspriser, inkomster och avkastning förändras.

SBAB har simulerat hur mycket man behöver spara och hur lång tid det tar att nå kontantinsatsen med ett bolånetak på 85 respektive 90 procent. Givet bankens antaganden tar det i genomsnitt 55 månader att spara ihop till kontantinsatsen med dagens regler. Med ett höjt bolånetak skulle det i stället ta 33 månader.

Det motsvarar en minskning med 18 månader, alltså 1,5 år.

Störst effekt syns i Stockholm, där spartiden minskar från knappt 12 år till drygt 7 år, en skillnad på cirka 4,5 år.

– Att spartiden i snitt bedöms minska med 1,5 år är såklart toppen. Det är lång tid för en ung person som vill köpa sin första bostad. Dessutom kan det komma med flera ekonomiska vinster. Att äga är generellt billigare än att hyra. Historiskt sett har bostadspriserna också utvecklats positivt över tid. Desto snabbare du kommer in desto snabbare kan du åtnjuta den eventuella värdeökningen – snarare än att försöka spara i kapp med den, säger Linda Hasselvik.

Effekten kvarstår även om bostadspriserna stiger

En vanlig invändning är att effekten av ett höjt bolånetak snabbt kan ätas upp av stigande bostadspriser. SBAB:s analys visar dock att behovet av kontantinsats på många håll skulle vara påtagligt lägre även om priserna stiger med 5 eller 10 procent.

Om priserna exempelvis stiger med 10 procent skulle behovet av kontantinsats med det nya bolånetaket fortfarande vara drygt 120 000 kronor mindre i Stockholm och 55 000 kronor mindre i Linköping

– Ibland har det påståtts att effekten skulle ätas upp av högre bostadspriser men vår undersökning visar att så inte är fallet. Räntekostnaden skulle bli marginellt högre men många unga upplever nog att värdet av att ta sig in på bostadsmarknaden är större, säger Linda Hasselvik.

Vad innebär höjt bolånetak 2025 för förstagångsköpare?

Kärnan i förslaget är att sänka trösklarna till bostadsmarknaden. Genom att minska kravet på kontantinsats minskar behovet av kompletterande lån utan säkerhet, vilket i dag ofta innebär högre ränta och större ekonomisk risk.

För förstagångsköpare innebär höjt bolånetak 2025:

• Lägre krav på sparat kapital

• Kortare spartid

• Minskad risk att behöva ta blancolån

• Snabbare möjlighet att äga i stället för att hyra

Det kan i sin tur påverka rörligheten på bostadsmarknaden och ge fler unga möjlighet att etablera sig tidigare.

FAQ

Vad innebär höjt bolånetak 2025?

Det innebär att man får låna upp till 90 procent av bostadens värde i stället för dagens 85 procent, vilket sänker kravet på kontantinsats.

Hur mycket minskar kontantinsatsen i genomsnitt?

Enligt SBAB minskar behovet av kontantinsats med i genomsnitt cirka 61 000 kronor vid köp av en etta.

Hur påverkas spartiden av ett höjt bolånetak?

Spartiden minskar i genomsnitt från 55 månader till 33 månader, en förkortning med 18 månader eller 1,5 år.

I vilken stad minskar kontantinsatsen mest?

I Stockholm minskar behovet av kontantinsats med drygt 150 000 kronor enligt SBAB:s beräkningar.

Försvinner effekten om bostadspriserna stiger?

Nej, enligt SBAB kvarstår en tydlig minskning av kontantinsatsen även om priserna skulle stiga med upp till 10 procent.