Riksrevisionen pekar ut brister i Kronofogdens skulddrivning

Kronofogdens indrivning av skulder fungerar i huvudsak effektivt, men en ny granskning från Riksrevisionen visar att många ärenden blir liggande i veckor eller månader utan aktiv handläggning. Samtidigt finns risk att myndigheten missar tillgångar som borde ha utmätts.

Automatisering gör arbetet effektivt, men manuella stopp bromsar

Riksrevisionen bedömer att Kronofogdens arbete till stor del är effektivt, bland annat tack vare en hög grad av automatiserade processer. Problemen uppstår främst när ärenden kräver manuell hantering.

Lästips: Fler bostadsrättsföreningar dras med inkassokrav

Lästips: Skuldberget växer i det tysta – ”44 miljoner kronor om dagen”

Det gäller särskilt mål om betalningsföreläggande, där fysisk delgivning och kompletteringar av ansökningar ofta stoppar upp flödet. Nästan hälften av alla förelägganden lämnas till fysisk delgivning, och det kan ta flera månader innan en delgivare påbörjar sitt arbete.

E-tjänsten leder ofta till kompletteringar

Över hälften av alla ansökningar via Kronofogdens e-tjänst behöver kompletteras. Enligt Riksrevisionen behöver e-tjänsten därför utformas bättre, så att färre ärenden kräver manuell handläggning.

Myndigheten bör också minska antalet ansökningar där parterna är oeniga om kravet, så kallade tvistiga krav.

Förstagångsskuldsatta får vänta

Personer som fått sin första skuld hos Kronofogden är en prioriterad grupp i utmätningsmål. Trots det dröjer det ofta flera månader innan en utredning startar om personen har tillgångar som kan utmätas.

”Många av de manuella momenten tar bara några minuter att genomföra. Men de stoppar upp flödet i processerna och kan leda till att handläggningstiden förlängs med veckor eller månader. Det kan få allvarliga konsekvenser för den som har ett befogat krav”, säger riksrevisionsdirektör Claudia Gardberg Morner.

Risk att tillgångar missas

Riksrevisionen konstaterar även att en hög andel ärenden har rättsliga brister. Det gäller särskilt näringsindrivning från företag, där Kronofogden riskerar att missa egendom som skulle kunna ha utmätts.

”Vissa typer av indrivning är komplicerade och kräver specialistkompetens som inte alla medarbetare vid Kronofogden har. Men vi har även indikationer på att fel uppstår på grund av brådska i handläggningen”, säger Anna Brink, projektledare för granskningen.

Kronofogdens processer för att driva in skulder

Den som har ett krav på betalning mot någon kan ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogden. Myndigheten delger då kravet till den person som kravet riktas mot. Om personen inte bestrider kravet fastställer Kronofogden genom ett utslag att skulden ska betalas.

Den som har ett fastställt krav kan därefter ansöka om verkställighet. Det innebär att Kronofogden driver in skulden genom utmätning. Vanligast är utmätning av lön eller pengar på bankkonto, men även exempelvis fordon och fastigheter kan utmätas. Skulder till staten, kommuner och regioner kan verkställas direkt utan att Kronofogden först behöver fastställa kravet.

FAQ

Vad visar Riksrevisionens granskning av Kronofogden?

Granskningen visar att Kronofogdens indrivning av skulder i huvudsak är effektiv, men att många ärenden blir liggande för länge utan aktiv handläggning.

Varför tar vissa ärenden lång tid hos Kronofogden?

Den främsta orsaken är manuella moment, som fysisk delgivning och kompletteringar av ansökningar.

Vad vill Riksrevisionen förbättra?

Riksrevisionen vill se en bättre utformad e-tjänst som minskar behovet av kompletteringar och antalet tvistiga krav.

Vilka risker finns i Kronofogdens arbete?

Det finns risk att rättsliga brister uppstår och att tillgångar som borde ha utmätts missas, särskilt vid näringsindrivning från företag.