Riksbankens räntebesked 23 september – står och väger mellan oförändrat och sänkning

Riksbanken väntas lämna styrräntan oförändrad vid mötet den 22 september, med besked den 23 september. Men enligt många bedömare är beslutet långt ifrån givet och det råder delade meningar bland experterna.
Enligt Infronts enkät tror sju av tolv bedömare på oförändrad ränta på 2,00 procent, medan fem ser en sänkning med 25 punkter till 1,75 procent.
Delade prognoser inför räntebeskedet
Bedömare ser olika på hur Riksbanken kommer att agera i september. Marknaden prissätter just nu cirka 30 procents sannolikhet för en sänkning. På längre sikt, vid årsskiftet, tror åtta av bedömarna på lägre ränta medan fyra förväntar sig oförändrad nivå. Några få öppnar för att räntan kan sänkas ytterligare till 1,50 procent.
Vid junimötet sänkte Riksbanken räntan till 2,00 procent och pekade på en ”viss sannolikhet” för ytterligare sänkning i år. I augusti hölls räntan still, trots högre inflation än väntat, med motiveringen att uppgången drevs av tillfälliga faktorer.
Ekonomiska signaler: inflation, tillväxt och arbetsmarknad
Data sedan augustimötet har varit blandade. KPIF-inflationen steg till 3,2 procent i augusti från 3,0 procent i juli, medan KPIFXE sjönk något. BNP-indikatorn visade minus 0,2 procent i juli, men hushållens konsumtion ökade.
Arbetsmarknaden är fortsatt svag med arbetslösheten på 8,8 procent. Samtidigt steg KI-barometern något, där hushåll och företag visade en försiktig optimism.
Internationellt har ECB lämnat räntan oförändrad, medan Federal Reserve nyligen sänkte. Detta ökar trycket på Riksbanken att balansera mellan en svag inhemsk konjunktur och en inflation som ännu ligger över målet.
Bedömarnas olika syn
-
DNB Carnegie – Tror på oförändrad ränta och menar att kombinationen av en gradvis återhämtning, hög men avtagande inflation och finanspolitiska stimulanser minskar sannolikheten för fler sänkningar. De spår att räntan ligger kvar på 2,00 procent genom 2026.
-
SEB – Förutser en sänkning till 1,75 procent och pekar på svag arbetsmarknad och dämpad underliggande inflation. De tror att Riksbanken signalerar försiktighet framåt, med liten sannolikhet för fler sänkningar.
-
Handelsbanken, Nordea och andra – Är mer försiktiga och lutar åt att Riksbanken väntar ut mer data innan nya justeringar görs.
Finanspolitikens roll
Regeringens finanspolitiska reformpaket på 80 miljarder kronor för 2026 blir en viktig faktor. Stödet till hushåll och investeringar kan stärka återhämtningen, men också minska trycket på Riksbanken att agera snabbt med ytterligare sänkningar.
⚙️ Vilka faktorer påverkar bedömningarna?
-
Inflation – augustisiffrorna (KPIF och kärninflation) ligger fortfarande ovanför Riksbankens mål (2 %) men kärninflationen visar svag nedåtgående trend.
-
Arbetsmarknaden – bedömare pekar på att arbetsmarknaden är svag eller försvagas, vilket ger utrymme för en sänkning, men det finns också osäkerhet kring hur detta utvecklas.
-
Tillfälliga effekter vs strukturella tendenser – ex. sommarens prisökningar, elpriser, matpriser etc. Kan vara tillfälliga, vilket gör att vissa experter tror Riksbanken väntar för att se mer data.
-
Konjunktur och tillväxtutsikter – svag tillväxt, försiktiga hushåll, låg företagsaktivitet och tecken på avmattning gör att risken för att räntan håller sig hög bedöms större av vissa. Politiska & externa faktorer – tullar, geopolitik, omvärldens utveckling påverkar möjligheterna för både inflation och tillväxt. Dessa nämns ofta när man betonar osäkerheten.
⚠️ Osäkerheter och delade meningar
-
Vissa experter menar att det är “50/50” för sänkning vs att lämna räntan oförändrad, beroende på hur starkt Riksbanken värderar inflation mot svag konjunktur.
-
En del tror att även om Riksbanken inte sänker i september, så är chanserna större för en sänkning senare under hösten (t.ex. i november).
✅ Summering – vad ser mest troligt ut?
Sammanfattningsvis verkar den mest rimliga prognosen vara att Riksbanken lämnar styrräntan oförändrad på 2,00 % den 23 september, men det finns en god chans (om än inte majoritet) att den sänks till 1,75 %, särskilt om de senaste inflations- och arbetsmarknadssiffrorna väger tungt.
Slutsats
Inför räntebeskedet den 23 september är prognoserna delade. Majoriteten tror på oförändrad ränta på 2,00 procent, men sannolikheten för en sänkning till 1,75 procent är påtaglig. Utfallet beror på hur Riksbanken väger den svaga arbetsmarknaden och konjunkturen mot risken för att inflationen biter sig fast.
FAQ – Riksbankens räntebesked 23 september
När lämnar Riksbanken nästa räntebesked?
Den 23 september 2025. Mötet hålls dagen innan, den 22 september.
Vad är förväntningarna inför mötet?
En majoritet av bedömare tror på oförändrad ränta på 2,00 procent, men nästan hälften ser en sänkning till 1,75 procent som möjlig.
Vilka faktorer påverkar beslutet?
Främst inflation, arbetsmarknadens utveckling och konjunkturen i Sverige. Även internationella centralbanker och finanspolitiska beslut spelar in.
Hur påverkas hushållen av ett oförändrat ränteläge?
Oförändrad ränta innebär att bolåneräntorna sannolikt ligger kvar på nuvarande nivåer. En sänkning skulle ge viss lättnad för hushållens räntekostnader.
Finns det risk för fler sänkningar i år?
Riksbanken signalerade i juni en viss sannolikhet för ytterligare en sänkning. SEB tror på en sänkning i september, men de flesta ser liten chans till fler sänkningar under 2025.
