Riksbanken: Stigande räntor kan slå hårt mot svenska hushåll

Kriget i Mellanöstern skapar fortsatt stor osäkerhet på de finansiella marknaderna. Trots att det globala finansiella systemet hittills har fungerat väl varnar Riksbanken för att ett utdraget krig kan leda till högre inflation, stigande räntor och en svagare konjunktur. I sin senaste stabilitetsbedömning konstaterar Riksbanken att turbulensen på marknaderna hittills har hanterats utan större störningar. Samtidigt bedöms riskerna öka ju längre konflikten pågår.

Högre inflation och svagare ekonomi oroar

Riksbanken pekar på att ett långvarigt krig kan skapa en kombination av högre inflation och försämrad ekonomisk tillväxt. Ett sådant scenario riskerar att försämra investerarnas riskaptit, höja riskpremierna och försämra marknadernas funktion.

Utöver konflikten i Mellanöstern finns flera globala sårbarheter som kan förstärka problemen. Bland dessa nämns växande statsskulder i flera stora ekonomier, höga tillgångsvärderingar och den snabbt växande icke-banksektorn.

Lästips: Kontanter gör comeback när riksdagen klubbar igenom ny lag

Myndigheten varnar även för att cyberhoten ökar i takt med den geopolitiska oron och den snabba utvecklingen inom AI.

Svenska banker står starka men risker kvarstår

Trots det osäkra omvärldsläget bedömer Riksbanken att det svenska finansiella systemet har ett starkt utgångsläge. Bankerna har fortsatt god tillgång till finansiering och likviditet, samtidigt som kreditgivningen utvecklas stabilt.

Samtidigt kvarstår flera strukturella risker. Framför allt lyfter Riksbanken fram fastighetssektorns höga skuldsättning och beroende av korta ränte- och kapitalbindningstider.

Lästips: Nya bolånetaket får genomslag – fler lånar mer

Fastighetsbolagen pressas dessutom av en svag hyresmarknad och kan behöva vidta åtgärder för att hantera kommande låneförfall om marknadsläget försämras ytterligare.

Hushållens skulder fortsatt i fokus

Riksbanken konstaterar att hushållens skuldkvot har minskat de senaste åren, men att skuldsättningen fortfarande är hög i ett internationellt perspektiv.

Eftersom många svenska hushåll har korta räntebindningstider kan stigande räntor snabbt slå mot ekonomin genom minskad konsumtion. Därför anser Riksbanken att regeringen bör införa ett nytt inkomstbaserat verktyg, exempelvis ett skuldkvotstak, för att motverka en ohållbar skuldutveckling.

Kontracyklisk buffert lämnas oförändrad

Trots den ökade osäkerheten bedömer Riksbanken att uppbyggnaden av nya finansiella risker är begränsad. Kreditgivningen ökar i måttlig takt och den samlade skuldsättningen hos hushåll och företag har minskat något i förhållande till BNP.

Riksbanken lämnar därför det kontracykliska buffertvärdet oförändrat på 2 procent.

En pressträff med riksbankschef Erik Thedéen och Olof Sandstedt, chef för avdelningen för finansiell stabilitet, hålls idag klockan 11:00 på Riksbanken.

FAQ: Riksbanken

Hur påverkar kriget i Mellanöstern finansmarknaderna?

Kriget ökar osäkerheten och kan leda till högre inflation, stigande räntor och ökad turbulens på de finansiella marknaderna.

Varför oroar sig Riksbanken för fastighetssektorn?

Många fastighetsbolag har fortsatt höga skulder och korta bindningstider på sina lån, vilket gör dem känsliga för stigande räntor.

Hur påverkas svenska hushåll?

Hushåll med rörliga eller kortfristiga bolån riskerar högre boendekostnader om räntorna stiger, vilket kan minska konsumtionen.

Vad är den kontracykliska kapitalbufferten?

Det är ett kapitalkrav på banker som ska stärka motståndskraften i det finansiella systemet under perioder av ekonomisk stress.

Varför vill Riksbanken se ett skuldkvotstak?

Ett skuldkvotstak skulle begränsa hur mycket hushåll kan låna i förhållande till sin inkomst och därmed minska riskerna i ekonomin.