Regeringen föreslår höjt bolånetak – så påverkas olika hushåll

Regeringen föreslog igår under en pressträff omfattande förändringar av reglerna för bolån. Syftet är att göra det enklare att ta sig in på bostadsmarknaden och att öka möjligheten för fler hushåll att äga sin bostad. I en ny lagrådsremiss föreslås både ett höjt bolånetak och att det skärpta amorteringskravet slopas.

Förslagen innebär ett tydligt skifte i bostadspolitiken och kan få stor betydelse för både förstagångsköpare och befintliga bostadsägare.

Ny lag ska ersätta Finansinspektionens regler

Regeringen föreslår en ny lag om begränsning av bostadskrediter. Den ska ersätta Finansinspektionens nuvarande föreskrifter och allmänna råd om amorteringskrav och bolånetak.

Tanken är att skapa ett mer transparent och långsiktigt regelverk, där ramarna för bostadslån tydligare slås fast i lag.

Det skärpta amorteringskravet tas bort

Ett av de mest uppmärksammade förslagen är att det skärpta amorteringskravet slopas. I dag måste hushåll som lånar mer än 4,5 gånger sin bruttoårsinkomst amortera ytterligare minst 1 procent per år.

Enligt lagrådsremissen ska detta krav tas bort helt, vilket innebär lägre månatliga boendekostnader för många hushåll med höga lån i förhållande till inkomsten.

Höjt bolånetak innebär lägre kontantinsats

Regeringen föreslår även att bolånetaket höjs från 85 till 90 procent av bostadens marknadsvärde vid köp av en ny bostad.

Det innebär att den egna kontantinsatsen kan minska från 15 till 10 procent, något som särskilt väntas gynna förstagångsköpare och hushåll med begränsat sparkapital.

Förstagångsköpare får kortare väg till bostadsmarknaden

För hushåll som står inför sitt första bostadsköp är kontantinsatsen ofta det största hindret. Ett höjt bolånetak innebär att kravet på eget kapital minskar, vilket kan göra stor skillnad.

Med lägre krav på kontantinsats kan spartiden kortas ned med cirka 2 till 4 år. Det innebär att fler unga och nya köpare snabbare kan ta steget in på bostadsmarknaden, särskilt i storstadsområden där priserna är höga.

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att ett högre lån också innebär större räntekänslighet, vilket ställer högre krav på långsiktig ekonomisk planering.

Ensamstående i bostadsrätt får lägre månadskostnad

För ensamstående hushåll som redan äger en bostadsrätt kan slopandet av det skärpta amorteringskravet ge ett tydligt kassaflödesutrymme.

I praktiken kan den sammanlagda kostnaden för ränta och amortering minska från cirka 7 500 kronor till omkring 6 000 kronor per månad. Det frigör pengar till buffert, konsumtion eller sparande och kan minska den ekonomiska stressen i vardagen.

Den här gruppen påverkas inte av kontantinsatsfrågan men gynnas direkt av lägre löpande boendekostnader.

Barnfamiljer i småhus får störst lättnad i kronor

Barnfamiljer med småhus och hög belåning är ofta de som påverkas mest av amorteringskrav. När det skärpta kravet tas bort blir effekten därför störst i faktiska kronor.

Här kan kostnaden för ränta och amortering minska från cirka 20 000 kronor till omkring 16 000 kronor per månad. Det ger ett betydande utrymme i hushållsbudgeten, vilket kan användas till exempelvis ökade levnadskostnader, sparande eller tryggare marginaler vid ränteförändringar.

Samtidigt är dessa hushåll ofta mer exponerade mot ränterisk, vilket gör att långsiktig planering fortsatt är avgörande.

Skärpta regler för tilläggslån

Samtidigt föreslås stramare regler för tilläggslån, alltså lån som tas efter bostadsköpet med bostaden som säkerhet.

Förslaget innebär att belåningsgraden för tilläggskrediter maximalt får uppgå till 80 procent. Dessutom införs en så kallad tröghetsregel.

Omvärdering av bostaden begränsas

Den nya tröghetsregeln innebär att bostaden bara får omvärderas vart femte år i syfte att utöka låneutrymmet. Syftet är att minska risken för att hushåll successivt ökar sin skuldsättning i takt med stigande bostadspriser.

Banker ska verka för fortsatt amorteringskultur

För bolån med en belåningsgrad som inte överstiger 50 procent av bostadens värde föreslås att banken ska verka för att lånen amorteras.

Detta är inte ett tvingande krav, men ska bidra till att upprätthålla en sund amorteringskultur även bland hushåll med relativt låg belåning.

Riksbanken får stärkt roll i makrotillsynen

Lagrådsremissen innehåller även förslag som rör den finansiella stabiliteten. Regeringen vill stärka Riksbankens roll i makrotillsynen, alltså arbetet med att identifiera och hantera risker i det finansiella systemet som helhet.

Riksbanken föreslås ta över ansvaret för det kontracykliska buffertvärdet från Finansinspektionen.

Viktigt verktyg för stabilare banksystem

Den kontracykliska kapitalbufferten ska säkerställa att banker har tillräckligt med kapital för att kunna hantera förluster vid ekonomiska nedgångar. Bufferten är ett centralt verktyg för att motverka risker kopplade till en snabbt växande utlåning.

Lagändringarna kan träda i kraft våren 2026

Enligt förslaget ska de nya reglerna börja gälla den 1 april 2026. Innan dess ska lagrådsremissen behandlas vidare i den lagstiftande processen.

FAQ, vanliga frågor om höjt bolånetak och slopat amorteringskrav

Vad innebär det höjda bolånetaket i praktiken?

Det innebär att du kan låna upp till 90 procent av bostadens värde, vilket sänker kravet på kontantinsats till 10 procent.

Vem gynnas mest av att det skärpta amorteringskravet tas bort?

Hushåll med höga lån i förhållande till inkomsten, ofta barnfamiljer och bostadsköpare i storstäder, får lägre amorteringskrav och därmed lägre månadskostnader.

Gäller de nya reglerna alla bolån direkt?

Nej, lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2026, om riksdagen antar förslagen.

Blir det svårare att ta tilläggslån?

Ja, reglerna för tilläggslån skärps genom lägre tillåten belåningsgrad och begränsningar för hur ofta bostaden får omvärderas.

Varför får Riksbanken större ansvar?

Syftet är att stärka den finansiella stabiliteten genom att samla viktiga makrotillsynsverktyg hos Riksbanken.