Enligt finansministern handlar krispaketet om att hålla hushåll och drabbade branscher så skadefria som möjligt i krisen.
Sänkt skatt
En av åtgärderna i krispaketet är att sänka skatten på bensin och diesel ytterligare i fem månader, från och med juli till och med november. Skatterna på fossila bränslen sänktes i ett första steg nu i maj.
Regeringen räknar med att den nya sänkningen gör att priset vid pump blir tre kronor lägre jämfört med vad priset annars skulle vara.
– Det ger betydande effekter för hushåll och människor som behöver bilen för att ta sig till jobbet, menar SD:s Martin Kinnunen.
För en bensinbilsägare som kör 900 mil om året, med en förbrukning på 0,6 liter per mil beräknas besparingen för hela perioden uppgå till 675 kronor.
En miljard läggs även på att ”toppa” upp det elstöd som börjar betala ut i juni för januari och februari. Miljarden innebär dock inte mer pengar till hushållen, utan handlar om att stödet blivit dyrare än tidigare beräknat.
De presenterade åtgärderna uppgår tillsammans till 8,7 miljarder kronor. Hur resten av de 17,5 aviserade miljarderna används presenteras senare.
Enligt Liberalernas ledare Simona Mohamsson kommer även ett stöd till billigare kollektivtrafik att finnas med i krispaketet.
– Det kommer att vara en rejäl rabatt som kommer att märkas i människors plånböcker, säger hon.
Stöd till flyget?
Även stöd till bönder och till flyget kan bli aktuellt. Men alla åtgärder i krispaketet är tillfälliga.
Förutom att stötta hushåll och drabbade branscher tillfälligt, så är krispaketet, enligt finansministern, viktigt för att hushållens oro för utvecklingen inte ska leda till minskad konsumtion som gör att lågkonjunkturen blir än mer utdragen.
TT: Är det rätt att satsa så mycket pengar, när man måste lånefinansiera åtgärderna?
– Att göra insatser nu, riktade särskilda stödåtgärder till de som drabbas mest och ge hushållen en viss krockkudde, ja det är rätt, säger Svantesson.
– Vi har en helt unik position när det gäller våra statsfinanser.