Ny rapport om beskattning av styrelsearvoden väcker debatt – riskerar Sverige att tappa kompetens?

Tillväxtanalys har publicerat rapporten Beskattning av styrelsearvoden och tillgång till styrelsekompetens (PM 2025:06) som slår fast att det inte finns tillräckliga empiriska bevis för att HFD:s beslut från 2017 försämrat företagens tillgång till styrelsekompetens. Samtidigt konstaterar myndigheten att frågan förtjänar fortsatt utredning – något som både politiker och näringslivsorganisationer håller med om. Läs hela pressmeddelandet här.

Bakgrund: HFD:s beslut 2017 förändrade spelplanen

Högsta förvaltningsdomstolen beslutade 2017 att styrelsearvoden alltid ska beskattas som inkomst av tjänst, även när de faktureras via eget bolag. Tidigare hade professionella styrelseledamöter möjlighet att hantera arvoden som konsulter, vilket underlättade pensionsavsättningar, försäkringar och kostnader.

Efter förändringen har Styrelseakademien och andra organisationer varnat för att det blivit svårare att rekrytera externa ledamöter. Många företag väljer i stället att skapa advisory boards, som inte har samma juridiska ansvar som en styrelse.

Kritik från politiskt håll

Cecilia Rönn (L), ekonomisk-politisk talesperson, är kritisk till rapportens begränsningar:

– De har inte kunnat skilja mellan externa och interna ledamöter, de saknar uppgifter om arvodesnivåer och de har heller inte analyserat den framväxande förekomsten av advisory boards. Det är just dessa aspekter som många företagare och styrelseledamöter lyfter fram som problematiska.

Hon varnar för att dagens regelverk kan försvaga den svenska bolagsstyrningsmodellen och göra styrelsearbete mindre attraktivt för kvalificerade externa kompetenser.

Styrelseakademien: Advisory boards ersätter inte styrelser

Gunilla Öhman, ordförande för Styrelseakademien, lyfter fram att utvecklingen redan är påtaglig:

– Att en av tre styrelseledamöter redan valt att växla till advisory boards är en stark signal. Advisory boards kan aldrig ersätta det ansvar och den transparens som en riktig styrelse innebär.

Krav på modernisering

Suzanne Sandler, nytillträdd vd för Styrelseakademien Sverige, understryker vikten av flexibilitet:

– Självklart ska det vara frivilligt att fakturera eller inte. Möjligheten måste finnas för att vi ska kunna attrahera alla och inte exkludera några. Att hindra professionella, yrkesverksamma konsulter från att fakturera via eget bolag är bakåtsträvande. Sverige bör vara ett föregångsland även här: modernt, flexibelt och för samhällets långsiktigt hållbara bästa.

Slutsats

Rapporten ger inga definitiva svar, men debatten om beskattning av styrelsearvoden lär fortsätta. Frågan rör inte bara skattelagstiftning utan även Sveriges långsiktiga förmåga att locka och behålla rätt kompetens i styrelserummen.

FAQ – Beskattning av styrelsearvoden

Vad säger HFD:s dom från 2017?
Att styrelsearvoden alltid ska beskattas som inkomst av tjänst, även om de faktureras via bolag.

Vad innebär det för styrelseledamöter?
De kan inte längre hantera arvoden på samma sätt som konsulter, vilket påverkar pension, försäkringar och avdragsmöjligheter.

Hur påverkar detta företagen?
Det kan bli svårare att rekrytera externa ledamöter, och fler väljer advisory boards i stället för ordinarie styrelser.

Vad visar den nya rapporten?
Att det inte finns tillräckliga empiriska bevis för att tillgången till styrelsekompetens försämrats, men att frågan kräver mer analys.

Vad vill kritikerna?
En modernisering av regelverket som gör det möjligt att frivilligt välja om arvoden ska faktureras via bolag eller tas ut som lön.