Ny rapport: Höjd pensionsålder förändrar normen för när vi slutar jobba

När pensionsåldern i Sverige höjdes från 65 till 66 år 2023, valde fler svenskar att senarelägga sitt pensionsuttag. En ny rapport från Pensionsmyndigheten visar nu att förändringen inte bara påverkar dem som är beroende av garantipension eller bostadstillägg. Nästan en av fem personer som inte omfattas av dessa förmåner har också valt att vänta med pensionen – ett tecken på att åldersgränser i pensionssystemet fungerar som normgivande signaler.

Varför fler väntar med pensionen

För dem som har rätt till garantipension eller bostadstillägg är det självklart att senarelägga uttaget, eftersom åldersgränsen styr deras möjlighet att få stödet. Men enligt rapporten har även 17 procent av dem utan dessa förmåner valt att vänta med sitt uttag. Ungefär hälften tog ut pensionen vid 66 år, medan resten sköt upp ännu längre.

Philip Berlin Jarhamn, analytiker på Pensionsmyndigheten, förklarar:
– Att nästan en av fem utan garantipension eller sjukersättning skjuter upp sitt pensionsuttag visar att åldersgränserna i pensionssystemet fungerar som normgivande signaler.

Pensionsnormen flyttas – stöd i internationell forskning

Rapporten jämför personer födda 1957 och 1958, där de senare påverkats av den höjda åldersgränsen. Resultatet visar att normen för när det är ”normalt” att ta ut pension har förskjutits uppåt. Det är också i linje med internationella studier, som pekat på att höjda pensionsåldrar tenderar att flytta hela samhällets syn på pensionering.

Viktigt med tydlig information i tid

Enligt rapporten hade många i den första årskullen, födda 1958, sannolikt redan planerat sitt pensionsuttag när beslutet om höjd åldersgräns kom. Pensionsmyndigheten bedömer att tidigare och mer tydlig kommunikation hade kunnat få ännu fler att anpassa sig till den nya normen.

Ny rapportserie om pensionsåldern

Rapporten Pensionsnormen i förändring – Hur höjda åldersgränser påverkar pensionsåldern är den första i en serie på tre. De kommande rapporterna ska analysera:

• Vilka utträdesvägar som används före pensionsuttag, och vilka inkomstkällor som spelar störst roll.

• Vilken effekt den höjda pensionsåldern har på arbetskraften och sysselsättningen i Sverige.

FAQ – Höjd pensionsålder

Varför höjdes pensionsåldern i Sverige?
Den höjdes på grund av ökad medellivslängd och för att säkerställa pensionssystemets långsiktiga hållbarhet.

När började den nya pensionsåldern gälla?
Från och med 2023 höjdes åldersgränsen för grundskydd från 65 till 66 år.

Vilka påverkas mest av den höjda pensionsåldern?
Framför allt de som är beroende av garantipension och bostadstillägg, men rapporten visar att även många utan dessa förmåner väljer att skjuta upp pensionen.

Hur många väntar nu med pensionen?
Enligt Pensionsmyndigheten har cirka 17 procent av de som tidigare tog ut pension vid 65 år valt att vänta längre.

Vad händer härnäst i Pensionsmyndighetens analyser?
Under 2025 publiceras två ytterligare rapporter som belyser effekterna på arbetskraft, sysselsättning och olika vägar till pension.