Länsförsäkringar: Så mycket tjänar du på att inte gå i pension vid 65

Att välja när man ska gå i pension är en viktig beslut för många människor. Det påverkar inte bara ens framtida ekonomi utan också ens livsstil och välbefinnande. Enligt Länsförsäkringars pensionsekonom Trifa Chireh kan ett extra år i arbetslivet göra stor skillnad för plånboken, men vinsten varierar kraftigt beroende på yrkeskategori och inkomstnivå. 

Skattesystemet har justerats för att göra det mer lönsamt

De senaste åren har debatten om pensionsåldern och att fortsätta arbeta efter 65 års ålder blivit alltmer aktuell. Statliga åtgärder har införts för att uppmuntra människor att arbeta längre, och skattesystemet har justerats för att göra det mer lönsamt. Men hur påverkar detta olika yrkesgrupper?

Trifa Chireh påpekar att det inte finns någon one-size-fits-all-lösning när det kommer till att fortsätta arbeta efter pensionen. Vinsten varierar kraftigt, och det beror främst på den inkomst man har när man går i pension. För höginkomsttagare kan ett extra år i arbetslivet göra stor skillnad i plånboken, medan det för andra yrken och inkomstnivåer kan ge en betydligt mer blygsam ökning.

Exempel för olika yrkesgrupper

Exempelvis om vi betraktar breda yrkesgrupper som barnskötare, undersköterskor, busschaufförer och städare, så ser vi att ett extra arbetsår inte betalar sig lika bra som för mer välbetalda yrken. För dem som har en månadsinkomst under 40 000 kronor, resulterar dagens pensionssystem i en mindre märkbar ökning efter skatt om man väljer att fortsätta arbeta efter 65 års ålder.

För en undersköterska med en genomsnittlig månadslön på 29 000 kronor resulterar detta i en pension på 15 600 kronor vid 65 års ålder. Om undersköterskan beslutar sig för att arbeta till 67 år, innebär det en ökning med 2 100 kronor före skatt. Å andra sidan kan en ingenjör med en månadslön på 55 000 kronor förvänta sig en total pension på 31 000 kronor vid 65 års ålder. Om ingenjören fortsätter att arbeta i ytterligare två år, ger det en extra månadsinkomst på 4 000 kronor, vilket är dubbelt så mycket som ökningen för undersköterskan.

Stora skillnader men lönar sig alltid

Det är viktigt att betona att även om vissa yrkesgrupper får en mindre ökning i pensionen vid några års extra arbete, betyder det inte nödvändigtvis att man bör sluta arbeta. Kontinuerligt arbete, oavsett om man tar ut sin pension eller inte, resulterar alltid i högre inkomster, även om den totala pensionen ökar mindre jämfört med andra yrkesgrupper.

Detta beror på det svenska pensionssystemets utformning, som innebär att pensionen kompletteras med garantipension och eventuellt bostadstillägg när inkomstpensionen är låg. Om man höjer sin inkomstpension minskar garantipensionen och eventuellt bostadstillägg. Det är denna balansgång som påverkar resultatet för olika yrken och inkomstnivåer när man väljer att arbeta ett år extra.

Sammanfattningsvis visar Trifa Chirehs analyser att valet att jobba ett år extra efter 65 års ålder inte är en universell lösning för alla. Det är viktigt att noggrant överväga ens individuella ekonomiska situation och pension för att fatta det bästa beslutet för ens framtida välbefinnande och ekonomiska trygghet. Pensionsplanering bör vara en grundlig process där man tar hänsyn till ens specifika yrkeskategori, inkomstnivå och långsiktiga mål.

Länsförsäkringars tips innan du går i pension

• Tänk igenom ordentligt innan du bestämmer när du ska gå i pension och hur länge du orkar arbeta. Enligt Lagen om anställningsskydd (LAS) har du rätt att arbeta till 69 år men arbeta efter 65 måste godkännas av arbetsgivaren

• Logga in på minpension.se och gör en pensionsprognos för att se hur mycket ett eller två års extra arbete ger i pension.
• Eftersom pensionen är mycket längre än inkomsten så är det bra att göra en budgetkalkyl och räkna på dina månadskostnader. Kom ihåg att vi lever väldigt länge och pensionen ska du klara dig på länge.
• Kommer du få låg pension kan du ansöka om bostadstillägg hos pensionsmyndigheten.
• Du måste inte pensionera dig på heltid. Tänk på att du också kan vara jobbonär, deltidspensionär och jobba deltid och tjäna in till din pension, samtidigt som du drar nytta av skattefördelarna och pensionärsrabatter.

Bra att veta om pension

• Tumregeln är att varje arbetat år efter 65 år byggs din pension på med 6 – 11 procent extra i pension, dessutom betalar du mindre skatt efter 66 års ålder. Men det gäller alltså inte för alla.
• Från januari det år du fyller 66 år får du nämligen ett förhöjt jobbskatteavdrag på din lön. Från januari det år du ska fylla 67 (gäller från 2023) får du dessutom ett förhöjt grundavdrag på både din lön och din pension, vilket gör att du betalar lägre skatt.
• Den allmänna pensionen betalas in så länge man fortsätter att arbeta. När det gäller tjänstepensioner så gäller olika regler. Kollektivavtalade tjänstepensioner har ordinarie pensionsålder normalt på 65 eller 66 år. Arbete efter 65 eller 66 år ger ingen tjänstepension. Enstaka kollektivavtal betalar tjänstepension fram till och med 69 år. Kolla med din arbetsgivare vad som gäller för just dig.
• Kom ihåg att vid fortsatt arbete efter 65 år kan rätten till sjukpension från kollektivavtalen upphöra.
• När det gäller tjänstepension är det avtalet som din arbetsgivare tecknat med pensionsbolaget som styr uttagsåldrarna liksom de övriga villkoren. 2023 höjdes pensionsåldern till 66. Det är först då det går att få ut full inkomstpension och garantipension.
• Riksdagen har beslutat att riktåldern ska ersätta pensionsålder 65 år, vilket innebär att år 2026–2029 kommer riktålder att vara 67 år.
• Den allmänna pensionen kan du idag tidigast ta ut från 63 års ålder. Detta kommer att ändras och följa riktåldern. Den lägsta åldern för att ta ut allmän pension blir tre år före riktåldern, det vill säga tidigast från 64 års ålder när riktåldern är 67 år. Du som är yngre kommer inte att veta vilken riktålder som gäller för dig förrän det finns en ålder beslutad som kommer att gälla för din årskull.

 

FAQ – Att arbeta längre och gå i pension

1. Lönar det sig att arbeta efter 65 års ålder?
Ja, det lönar sig alltid att arbeta längre i form av högre total inkomst, men hur mycket pensionen ökar varierar kraftigt beroende på yrke och inkomstnivå. För höginkomsttagare kan vinsten bli betydande, medan ökningen för låg- och medelinkomsttagare ofta är mer begränsad.

2. Varför skiljer sig pensionsökningen mellan olika yrkesgrupper?
Skillnaderna beror främst på hur pensionssystemet är uppbyggt. Personer med lägre pension får ofta garantipension och bostadstillägg. När inkomstpensionen ökar genom extra arbetsår minskar dessa stöd, vilket gör att nettovinsten blir mindre jämfört med högavlönade yrken.

3. Hur stor skillnad kan ett extra arbetsår göra i praktiken?
För en undersköterska med cirka 29 000 kronor i månadslön kan två extra arbetsår ge omkring 2 100 kronor mer i pension före skatt. En ingenjör med högre lön kan däremot få cirka 4 000 kronor mer per månad, alltså nästan dubbelt så stor ökning.

4. Hur påverkar skattereglerna den som jobbar efter 65?
Skattesystemet gynnar arbete i högre åldrar. Från det år man fyller 66 får man ett förhöjt jobbskatteavdrag och från 67 års ålder även ett förhöjt grundavdrag, vilket innebär att både lön och pension beskattas lägre.

5. Vad bör man tänka på innan man bestämmer sig för att gå i pension?
Det är viktigt att göra en individuell pensionsprognos, exempelvis via minpension.se, och räkna på sina framtida kostnader. Man bör även ta reda på vad som gäller för tjänstepension, bostadstillägg och möjligheten att arbeta deltid som pensionär, eftersom regler och villkor kan skilja sig åt.

Källa: Länsförsäkringar