Musks besparingar blev en bråkdel av löftet

När Elon Musk tog sig an uppdraget att effektivisera den federala statsapparaten under Donald Trumps presidentskap, utlovades enorma besparingar. Målet: 20 000 miljarder kronor. Men enligt New York Times visar det sig nu att de faktiska besparingarna landar på endast 1 453 miljarder kronor – omkring sju procent av den ursprungliga siffran.

Samtidigt uppskattar experter att kostnaderna för dessa nedskärningar uppgår till 1 307 miljarder kronor. Enligt organisationen Partnership for Public Service motsvarar detta nästan 90 procent av de faktiska besparingarna. Resultatet är att vinsten för skattebetalarna är långt mindre än vad Musk och Trump hade hoppats på.

Motorsågen från Milei – en symbol för nedskärningarna

För att fira de hårda åtstramningarna mottog Musk en motorsåg från Argentinas president Javier Milei – en tydlig symbol för den brutala behandlingen av statsapparaten. Trump beskrev själv insatsen som att Musk använde en “yxa” för att kapa kostnader, men framöver hoppas han på att insatserna blir mer precisa, “som en skalpell”.

De omfattande nedskärningarna ledde till massuppsägningar och starka protester från både anställda och allmänheten. Kritiken växer nu när de verkliga ekonomiska konsekvenserna blir tydliga.

Dolda kostnader tynger skattebetalarna

Utöver direkta kostnader för uppsägningar, återanställningar, förlorad produktivitet och betald ledighet, pekar Partnership for Public Service på ytterligare bördor. De rättsliga processerna kring Doge-åtgärder – det interna kodnamnet för Musks projekt – innebär redan minst 30 aktiva stämningar och överklaganden. Dessa rättegångar förväntas dra ut på tiden och kosta ytterligare miljarder.

– Musk överdriver inte bara kraftigt hur mycket pengar han har sparat, han tar inte heller hänsyn till det exponentiellt större slöseri han skapar. Han har lagt dessa kostnader på det amerikanska folket som kommer att få betala för dem i många år framöver, säger Max Stier, vd för Partnership for Public Service.

Med en växande prislapp och minskande folkligt stöd väcks frågan: Var besparingarna verkligen värda priset?