LF: Var fjärde svensk nästan pank innan lön

Den ekonomiska polariseringen bland svenska hushåll accelererar. Allt fler lever på marginalen medan en växande grupp har mer än 15 000 kronor kvar dagen före lön. En ny undersökning från Länsförsäkringar målar upp en oroande bild av hur den ekonomiska klyftan breddar sig bland svenskarnas privatekonomi.

Många har under 500 kronor kvar innan lön

 Var fjärde svensk, 25 procent, uppger att de har mindre än 500 kronor kvar dagen före lön. Samma period förra året låg siffran på var femte svensk, 20 procent.

Ännu mer alarmerande är att andelen som uppger att de har ”i stort sett ingenting” kvar har ökat från 12 procent i mars 2025 till 15 procent i mars 2026.

Lästips: Pensionsmyndigheten avslöjar: Så stor andel slår AP7 Såfa med egna fondval

– Att andelen som har i stort sett ingenting kvar ökar är ett varningstecken. De här hushållen är extra sårbara för kostnadsökningar oavsett om det gäller mat, räntor eller energi, områden som alla påverkas av det rådande omvärldsläget, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Samtidigt ökar andelen med stora marginaler

Medan de sämst ställda hushållen får det allt tuffare, rör sig en annan del av befolkningen i motsatt riktning. Andelen som uppger att de har 15 000 kronor eller mer kvar dagen innan lön har ökat från 11 procent i mars 2025 till 14 procent i mars 2026.

I mittensegmentet, de hushåll som har mellan 1 000 och 14 999 kronor kvar, syns inga signifikanta förändringar.

– Det är ytterligheterna som växer, medan mitten står på stadig mark. Det innebär att de som redan har små marginaler är de som drabbas hårdast när tiderna är tuffa, medan de med starkare ekonomi har betydligt bättre motståndskraft, säger Stefan Westerberg.

Vårbudgeten kan hjälpa, men når den rätt?

Den ökade polariseringen sammanfaller med ett turbulent omvärldsläge, där livsmedels-, energipriser och räntor sätter press på hushållens ekonomi. Vårbudgeten kan enligt Länsförsäkringars privatekonom ge ett välbehövligt tillskott för de hårdast drabbade.

– Utvecklingen visar på en ökad polarisering i hushållens ekonomi. Samtidigt kan vårbudgeten ge ett välbehövligt tillskott men det finns också en risk att det inte når de hushåll som har det tuffast, säger Stefan Westerberg.

Hushåll med knappa marginaler har i princip inget ekonomiskt skyddsnät när oväntade kostnader uppstår. Det kan handla om en trasig tvättmaskin, en oväntad tandläkarräkning eller stigande matpriser, situationer som för dem med starkare ekonomi är hanterbara men för de ekonomiskt utsatta kan bli akuta kriser.

Vad gör du om marginalen är noll?

För den som befinner sig i gruppen med minimala marginaler finns några grundläggande åtgärder att överväga. Att göra en noggrann genomgång av fasta kostnader, se över abonnemang och försäkringar samt undersöka rätten till kommunala stöd och bidrag är konkreta startpunkter. Att kontakta sin bank för en genomgång av lån och räntor kan också frigöra utrymme i månadsbudgeten.

Ekonomisk rådgivning finns tillgänglig via bland annat kommunernas budget- och skuldrådgivning, en kostnadsfri tjänst som är underutnyttjad av många som skulle behöva den.

FAQ: Hushållens ekonomi och marginaler

Vad visar Länsförsäkringars undersökning om svenska hushåll?

Undersökningen visar att var fjärde svensk har mindre än 500 kronor kvar dagen före lön, en ökning från var femte förra året. Samtidigt ökar andelen som har 15 000 kronor eller mer kvar, vilket pekar på en tydlig ekonomisk polarisering.

Hur stor andel av svenska hushåll har i stort sett ingenting kvar innan lön?

Enligt undersökningen från mars 2026 uppger 15 procent av svenskarna att de har i stort sett ingenting kvar dagen före lön, jämfört med 12 procent i mars 2025.

Vad innebär den ekonomiska polariseringen för vanliga hushåll?

Polarisering innebär att skillnaderna mellan hushåll med svag och stark ekonomi ökar. De med minst marginaler är extra känsliga för prishöjningar på mat, energi och räntor, medan de med starka marginaler har god motståndskraft mot ekonomiska chocker.

Kan vårbudgeten hjälpa hushåll med dålig ekonomi?

Enligt Stefan Westerberg på Länsförsäkringar kan vårbudgeten ge ett välbehövligt tillskott, men det finns en risk att stödet inte når de hushåll som har det allra tuffast.

Vart kan man vända sig om man har problem med sin privatekonomi?

Kommunernas budget- och skuldrådgivning erbjuder kostnadsfri hjälp. Även banker och aktörer som Länsförsäkringar erbjuder rådgivning kring privatekonomi och budgetplanering.