Ny reform av entreprenörsskatten ska stärka svensk tillväxt

Regeringen går nu vidare med en efterlängtad reform av det så kallade 3:12-regelverket – skattereglerna som styr hur delägare i fåmansföretag beskattas. Enligt en lagrådsremiss  föreslås betydande förenklingar som berör omkring 60 000 företagare.

– För att få fart på svensk tillväxt och bygga Sverige rikt behöver vi fler företag som växer och stannar i Sverige, säger finansminister Elisabeth Svantesson till Tidningen Näringslivet.

Förslaget innebär att både regelbördan minskar och att skatten sänks för många företagare.

Färre krav och högre utdelningsutrymme

I dag måste företagare välja mellan två olika regler för att räkna ut sitt så kallade gränsbelopp – vilket avgör hur stor del av utdelningen som beskattas till låg kapitalskatt istället för hög löneskatt. Den nya reformen innebär att dessa två regler slås samman till en gemensam modell.

Samtidigt höjs det garanterade utdelningsutrymmet för helägare med 100 000 kronor jämfört med dagens nivåer.

Dessutom föreslås vissa lättnader i kraven för att få tillämpa lönebaserad utdelning. Det öppnar för att fler delägare kan dra nytta av reglerna, även de som tidigare föll utanför på grund av detaljerade löneuttags- och kapitalandelskrav.

Ett svar på långvarig kritik

3:12-reglerna har länge varit föremål för omfattande kritik från näringslivet. Många företagare har upplevt regelverket som onödigt komplicerat och svårt att förutse.

Fredrik Carlgren, nationalekonom på Svenskt Näringsliv, har lyft fram just dessa aspekter som problematiska och efterlyst förändringar – bland annat slopade krav och höjt grundbelopp.

– Att förenkla och förbättra för företag är en viktig del i att stärka svensk konkurrenskraft, menar finansminister Svantesson.

Risker och kritik mot analysen

Trots det positiva mottagandet från många företagare och branschorganisationer, har det även riktats kritik mot reformen. Bland annat ifrågasätts delar av den konsekvensanalys som presenterats i samband med utredningen.

Svenskt Näringsliv har därför tagit fram en egen analys som pekar på att de ekonomiska effekterna kan bli mindre än vad regeringen förutspår.

Det uppskattade skattebortfallet landar på omkring en miljard kronor per år. Men enligt Svantesson kan reformen ge mångdubbelt tillbaka genom ökad tillväxt. Hon hänvisar till att en ökning av BNP med bara en halv procentenhet kan generera upp till 15 miljarder kronor i reformutrymme.

– Att påverka tillväxten är det viktigaste vi kan göra nu, säger hon till Dagens Nyheter.

Politiska förhandlingar och jämlikhetsdebatt

Förslaget kommer att förhandlas inom ramen för höstbudgeten tillsammans med Tidöpartierna. Men det politiska motståndet saknas inte. Socialdemokraterna har uttryckt oro över att förändringarna främst skulle gynna män och höginkomsttagare – grupper som är kraftigt överrepresenterade bland fåmansbolagsägare.

Finansminister Elisabeth Svantesson avfärdar dock kritiken:

– Små och växande företag är motorn i svensk ekonomi. De skapar jobb, driver innovation och bygger välstånd. För att säkra tillväxten får inte krångliga regler stå i vägen. Det här förslaget är ett viktigt steg för att göra det enklare och mer lönsamt att driva företag i Sverige.

Nästa steg

Om lagrådsremissen antas som väntat i maj, kan reformen bli en del av höstbudgeten och börja gälla redan 2026. För många företagare innebär det ett potentiellt trendbrott i skattepolitiken – från kontroll och byråkrati till enklare regler och ökade incitament för tillväxt.