Låga inflationssiffror lurar – hösten riskerar att bli dyrare

Inflationen i Sverige ser låg ut på pappret. KPIF låg på 0,7 procent i augusti och matpriserna var 5,0 procent lägre än för ett år sedan, enligt SCB:s senaste statistik. Men för den som hoppas på snabbt fallande bolåneräntor kan utvecklingen bli en besvikelse. Bakom inflationssiffrorna finns ett fortsatt pristryck, samtidigt som höga marknadsräntor håller uppe kostnaden för bundna bolån.

Sänkta skatter pressar ned inflationen

Den låga inflationen beror till stor del på tillfälliga politiska beslut. ”Skattesänkningar och tillfälliga rabatter håller nere priserna på konstgjord väg”, skriver jämförelsetjänsten Lendo i ett blogginlägg.

När dessa effekter och de svängiga energipriserna räknas bort ligger den underliggande inflationen nära Riksbankens mål på 2 procent.

Riksbanken har dessutom noterat att priserna steg snabbare än väntat under sommaren. Pristrycket har därmed inte försvunnit i den omfattning som de lägsta inflationssiffrorna kan ge intryck av.

Därför förblir bundna bolåneräntor höga

Riksbankens styrränta ligger på 1,75 procent. Trots det ligger de bundna bolåneräntorna kvar på högre nivåer.

Förklaringen är att bankernas bundna räntor påverkas av globala marknadsräntor och inte enbart av Riksbankens styrränta. Under den senaste veckan har exempelvis Danske Bank och statliga SBAB höjt sina bolåneräntor, just av anledningen: marknadsräntor.

”Den senaste tidens uppgång i de längre marknadsräntorna har medfört högre kostnader för vår finansiering och därför behöver vi nu justera upp bolåneräntorna”, sa Mikael Inglander, vd på SBAB.

Även Danske Bank pekade på det osäkra läget och volatiliteten på de finansiella marknaderna vilket bidragit till stigande långa marknadsräntorna.

Svensk ekonomi har samtidigt varit starkare än väntat och omvärldsläget är oroligt. Det finns därför fortfarande en risk för att Riksbanken kan behöva höja räntan igen.

Samtidigt har marknadsräntorna utomlands stigit till sina högsta nivåer sedan 2011. Det ökar bankernas finansieringskostnader och bidrar till högre bundna bolåneräntor. Exempelvis har den amerikanska tioårsräntan passerat 5 procent.

Tre råd till bolånetagare inför hösten

I stället för att försöka förutse nästa räntebesked finns det flera sätt att förbereda hushållsekonomin. Lendo delar med sig av tre tips.

1. Testa budgeten med högre ränta

Har du rörlig ränta eller ett bundet bolån som ska läggas om inom ett år kan du räkna på hur ekonomin påverkas av dagens högre marknadsräntor.

Ett alternativ är att redan nu sätta undan mellanskillnaden på ett sparkonto. Då vänjer du hushållet vid den högre kostnaden och bygger samtidigt upp en buffert.

2. Välj ränta efter dina ekonomiska marginaler

Att binda räntan handlar i stor utsträckning om trygghet. Den som har små marginaler och oroar sig för framtida räntehöjningar kan överväga en kortare bindningstid på ett till två år.

För hushåll med större ekonomiska marginaler har rörlig ränta oftast lönat sig i längden.

3. Förbered dig på högre energikostnader

Matpriserna var 5,0 procent lägre än för ett år sedan. Samtidigt steg energipriserna med 4,6 procent mellan juli och augusti.

Pengar som frigörs genom lägre matkostnader kan därför användas för att skapa marginal inför höstens och vinterns elräkningar.

Låg inflation betyder inte automatiskt lägre bolåneräntor

För bolånetagare är det därför viktigt att skilja mellan dagens inflationssiffra och vad som faktiskt styr bolåneräntorna.

En låg KPIF innebär inte att bundna räntor automatiskt faller. Utvecklingen för marknadsräntor, inflation och Riksbankens framtida beslut blir avgörande för hur bolånekostnaderna utvecklas under hösten.