Marknadsräntan: Priset som påverkar hela finansmarknaden

Marknadsräntan är ett av finansmarknadens viktigaste priser. När räntor stiger eller faller kan det påverka allt från börsvärderingar och kronan till företagens finansiering och hushållens bolåneräntor. För den som vill förstå varför marknaderna rör sig är räntemarknaden därför central.

Börsen har sina index, valutamarknaden sina växelkurser och råvarumarknaden priser på exempelvis olja, guld och koppar. Bakom många av rörelserna finns samtidigt statslåneräntan eller marknadsräntan.

När den amerikanska tioårsräntan stiger snabbt kan effekten märkas på börser på andra sidan jordklotet. Förändringar i svenska statsräntor kan samtidigt påverka kronan, företagens finansieringskostnader och i förlängningen hushållens räntor.

Marknadsräntan visar inte bara vad staten får betala för att låna. Den fungerar också som en referenspunkt för hur pengar och finansiella tillgångar värderas över tid.

Vad är en marknadsränta?

När staten behöver låna pengar kan den emittera eller ge ut statsobligationer. Investeraren lånar då i praktiken ut pengar till staten och får ränta samt löfte om återbetalning när obligationen förfaller.

Statsobligationerna kan därefter handlas på marknaden, där priset och avkastningen förändras. Det är här marknadsräntan uppstår.

Obligationspriset och marknadsräntan rör sig åt motsatta håll. Om efterfrågan på en statsobligation ökar stiger priset. Eftersom de framtida betalningarna från obligationen är desamma sjunker avkastningen för den som köper till det högre priset.

Obligationspriset upp, marknadsräntan ned.

Obligationspriset ned, marknadsräntan upp.

Det sambandet är en av grunderna för att förstå räntemarknaden.

Därför finns det flera olika marknadsräntan

Det finns inte en enda marknadsränta. Stater lånar pengar med olika löptider, från några månader till två, fem, tio eller trettio år och ibland längre.

Tillsammans bildar räntorna den så kallade avkastningskurvan, även kallad yieldkurvan. Kurvan illustrerar kortfattat att obligationer med kortare löptider (durationer) har lägre räntor jämfört med obligationer som löper över längre tidsperioder. Det beror på att obligationer med längre durationer innebär en större risk för investeraren då det exempelvis är svårare att förutspå vad som händer i ekonomin om 10 år jämfört med om 6 månader. Med andra ord har längre obligationer en inbyggd riskpremie.

De korta räntorna påverkas vanligtvis mycket av centralbankens styrränta och marknadens förväntningar på kommande räntebesked.

Långa räntor påverkas även av förväntningar på bland annat inflation, ekonomisk tillväxt, offentliga finanser och den kompensation investerare kräver för att binda kapital under lång tid.

Räntemarknaden blir därmed också en bild av investerarnas samlade förväntningar på ekonomins framtid.

Varför påverkar marknadsräntan andra investeringar?

Marknadsräntan fungerar som en viktig referenspunkt när andra finansiella tillgångar värderas.

Om en investerare kan få en attraktiv avkastning genom en statsobligation minskar incitamentet att ta större risk i exempelvis aktier eller företagsobligationer.

Lästips: AI-jättarnas lånefest kan slå mot svenska hushåll

Anta förenklat att en tioårig statsobligation ger 1 procent i årlig avkastning. Då kan investerare vara beredda att acceptera högre aktievärderingar eftersom alternativen ger relativt låg avkastning.

Om samma obligation i stället ger 5 procent blir konkurrensen om kapitalet betydligt hårdare.

Det är en viktig förklaring till varför relativt små rörelser i stora marknadsräntor kan få omfattande konsekvenser på finansmarknaderna.

Så påverkar högre räntor börsen

Ett vanligt sätt att värdera företag är att uppskatta framtida kassaflöden och räkna om dem till ett värde i dag.

Räntan är central i den kalkylen.

En krona som ett företag väntas tjäna långt fram i tiden är mindre värd i dag ju högre avkastning investeraren kräver. När marknadsräntorna stiger ökar därför normalt diskonteringsräntan, vilket allt annat lika pressar det teoretiska värdet på framtida vinster.

Effekten kan bli särskilt tydlig för snabbväxande företag där en stor del av det förväntade värdet ligger långt fram i tiden.

Sambandet är samtidigt inte mekaniskt. Om marknadsräntorna stiger därför att ekonomin utvecklas starkare än väntat kan företagens vinster också förbättras. Under sådana perioder kan börsen och räntorna stiga samtidigt.

För investerare är därför frågan inte bara om räntan stiger eller faller, utan varför den gör det.