Första kvartalet antas generellt ha varit ett bra kvartal för börsbolagen, enligt Lars Söderfjell.
– Ungefär 7 procent plus på vinsterna för industribolagen. För börsen som helhet väntas vinsterna bli i nivå med samma kvartal i fjol, trots en starkare svensk krona, säger han.
– Januari och februari var ganska bra månader för mycket av industrin. Man såg ju det i makroindikatorerna, att det pekade uppåt, tillägger han.
Osäkrare än på länge
Men det vände nedåt i mars och framtidsutsikterna är till följd av Mellanösternkonflikten just nu osäkrare än på länge. Energitransporter genom Hormuzsundet är i princip stoppade och farhågorna är att ännu mer energianläggningar och infrastruktur i länderna runt Persiska viken förstörs om kriget fortsätter.
Krigets vindar har redan kastat marknaden både uppåt och nedåt. Det så kallade P/E-talet – det vill säga priset delat med det närmaste årets vinst – för OMXS30-aktierna i Stockholm föll 10 procent i mars, enligt Söderfjell.
Värst var det för bolag som säljer sällanköpsvaror och konsumentvaror, men verkstad har också tagit stryk. Sektorer som livsmedel, läkemedel och teleoperatörer har dock klarat sig ”hyfsat”.
– Och finans har klarat sig bra också: banker och försäkringsbolag. De är ju relativt isolerade mot det som händer där, i alla fall i det korta perspektivet.
Det breda S&P500-index på Wall Street föll 8 procent i mars, men det har vänt tvärt uppåt i början av april.
Billigare dollar
Sedan årsskiftet ligger S&P500-index på minus 0,4 procent, medan olje- och gasbolagen i S&P Global Oil Index har lyft 28 procent. Stockholmsbörsens OMXS30-index ligger på plus 7,8 procent.
Rapportfloden på Wall Street väntas visa att försäljningen ökade med cirka 10 procent under kvartalet, med en vinsttillväxt på drygt 13 procent. Inom it-sektorn väntas en vinstökning på hela 45 procent, enligt analysinstitutet Factset.
Draghjälp kommer bland annat från att USA-dollarn är betydligt billigare i år än i början av 2025. Det blir särskilt tydligt för techbjässarna, som tjänar mer på sin försäljning utanför USA när dollarn försvagas.
För svenska exportbolag är effekten den omvända. En svagare dollar gör att mycket av deras försäljning utomlands tappar i värde.

