Trots pandemins slut väljer svenskarna att jobba kvar hemma
Arbetet hemifrån har blivit det nya normala
Fyra år efter pandemins start är det tydligt: det svenska arbetslivet har förändrats i grunden. En ny rapport från SCB:s Arbetskraftsundersökningar (AKU) visar att fortsatt många arbetar hemifrån, i en omfattning som aldrig tidigare skådats före covid-19.
Under 2024 uppgav hela 46 procent av alla sysselsatta i åldern 20–64 år att de i någon utsträckning arbetat hemifrån. Det är en dramatisk ökning från bara 20 procent 2008 – och en tydlig indikation på att distansarbete är här för att stanna.
– Andelen som ofta arbetar hemifrån är, efter en viss minskning, på en fortsatt hög nivå. Vi ser också att den totala arbetade tiden är högre bland de som arbetar hemifrån, säger Stefan Andersson, statistiker på SCB.
Från undantag till vardag
Före pandemin var det bara 6 procent av de sysselsatta som arbetade hemifrån minst hälften av dagarna. Idag är den siffran mer än dubbelt så hög, även om tillväxttakten avtagit något det senaste året.
Den största ökningen återfinns bland fast anställda i åldersgruppen 30–54 år – särskilt de med eftergymnasial utbildning inom tjänste- eller statlig sektor. I dessa grupper har andelen som jobbar hemifrån minst hälften av dagarna stigit till över 20 procent.
Storstäderna leder distansvågen
En annan tydlig trend är den geografiska snedfördelningen: det är i storstäderna som hemmajobbandet dominerar. Här arbetar drygt 15 procent hemifrån ofta, jämfört med 10 procent i tätorter och på landsbygden. Innan pandemin fanns ingen större skillnad mellan ortstyperna – men det har förändrats drastiskt.
Olika yrken, olika villkor
Alla branscher har inte samma förutsättningar för distansarbete. Medan exempelvis IT-yrken och chefspositioner erbjuder stor flexibilitet, är det svårare inom kommunal sektor där fysisk närvaro ofta krävs. Där har andelen som jobbar hemifrån till och med minskat något sedan 2019.
Mer arbete – eller mer fritid?
En intressant aspekt av utvecklingen är hur arbetstiden påverkas. SCB:s rapport visar att personer som arbetar hemifrån generellt jobbar mer per vecka än de som pendlar till kontoret – i vissa fall upp till tre timmar mer.
Detta gäller särskilt inom kommuner och regioner. Inom IT-yrken syns dock motsatt trend: här tenderar hemarbetare att arbeta något mindre.
En statistisk modell visar också att sambandet mellan hemarbete och arbetstid varierar beroende på ålder, utbildningsnivå och bostadsort. För yngre och äldre utan eftergymnasial utbildning – särskilt i mindre orter – innebär distansarbete ofta längre arbetsdagar.
Framtidens arbetsliv är flexibelt
Det är tydligt att det inte längre handlar om att “gå tillbaka till kontoret” – utan snarare om att hitta rätt balans. Fortsatt många arbetar hemifrån, och allt pekar på att modellen med hybridarbete är här för att stanna. För arbetsgivare innebär det nya krav på ledarskap, digital infrastruktur och arbetsmiljö – oavsett var jobbet utförs.
