Hushållens köpkraft har urholkats på grund av hög inflation och en restriktiv penningpolitik, vilket även har påverkat bostadsbyggandet negativt. En nedgång i ekonomisk aktivitet förväntas fortsätta under vintern, och det finns tydliga indikationer på en avmattning på arbetsmarknaden. Trots det pekar signalerna på en förbättring av ekonomin framåt, det skriver Handelsbanken i senaste konjunkturrapporten.

Hushållens verkliga disponibla inkomster förväntas öka under året, och Riksbanken planerar att inleda räntesänkningar under sommaren. Detta förväntas leda till en försiktig återhämtning som tar mer fart under hösten. Tillväxten förväntas accelerera nästa år när finanspolitiken blir mer expansiv, penningpolitiken normaliseras och arbetsmarknadsläget förbättras, det menar Handelsbanken.

Konjunkturnedgången fortsätter

Förra året uppskattas BNP ha minskat med 0,2 procent, och framåtblickande indikatorer antyder att den ekonomiska aktiviteten kommer att fortsätta att sjunka under vintern. Den pågående ekonomiska nedgången kan härledas till en svagare inhemsk efterfrågan.

Stigande räntor och hög inflation har haft en tydlig påverkan på räntekänsliga hushåll och bostadsbyggandet. Hushållens konsumtion har minskat med över 4 procent sedan våren 2022, vilket är den största nedgången sedan 90-talskrisen. Samtidigt har bostadsbyggandet avstannat drastiskt på grund av lägre bostadspriser, ökade byggkostnader och dyrare finansiering.

Faktorer som hållit uppe ekonomin

Under samma tid har exporten, näringslivets investeringar (exklusive bostadsinvesteringar) och offentlig konsumtion varit robusta och bidragit till att upprätthålla den ekonomiska aktiviteten. Särskilt har ökade investeringar i försvaret samt ökade utgifter för polis och rättsväsende varit drivande faktorer bakom upprätthållandet av den offentliga konsumtionen. Trots detta förutspås en svag efterfrågan för exportföretagen och en nedtonad global tillväxt, vilket förväntas resultera i en avmattning av exporttillväxten under det första halvåret av 2024.

Gick Sverige in i en lågkonjunktur 2023?

Generellt sett förutser Handelsbanken att den svenska ekonomin gick in i en lågkonjunktur förra året och att nedgången kommer att fortsätta under första halvåret av 2024. Denna nedgång är mer påtaglig än i många andra europeiska länder, främst på grund av Sveriges höga känslighet för ränteförändringar. Trots detta visar ett lite längre perspektiv att den svenska ekonomin har återhämtat sig bättre efter pandemin. I takt med att penningpolitiken och inflationen återgår till normala nivåer förväntas tillväxten bli starkare i Sverige jämfört med många andra europeiska länder.

Återhämtningen börjar

Efter två år med betydande nedgångar i reallöner, ser det ut som att hushållens köpkraft börjar förbättras under 2024. Ökningen av reallönerna beror på att inflationstakten minskar samtidigt som löneökningstakten är relativt hög. Dessutom ökar hushållens faktiska disponibla inkomster genom att försörjningsstöd och garantipension automatiskt höjs i takt med inflationen, och skatter sänks för arbetare och pensionärer. Denna positiva utveckling dämpas dock delvis av en viss minskning i sysselsättningen. Handelsbanken räknar med att en försiktig ökning i hushållens konsumtion kommer att påbörjas under andra halvåret av 2024.

Konsumtionsåterhämtningen förväntas accelerera nästa år när finanspolitiken blir mer expansiv, penningpolitiken normaliseras och arbetsmarknadsläget förbättras. En förbättrad global ekonomi och gradvis lägre räntor förväntas också bidra till att exporten och företagens investeringar vänder uppåt mot slutet av 2024. Sammantaget räknar Handelsbanken med att BNP kommer att vara i stort sett oförändrad i år, för att sedan öka med 2,4 procent nästa år och ytterligare 2,5 procent 2026.