EU:s nya krav på lönetransparens – svenska företag halkar efter

Sverige står inför en stor förändring när EU:s direktiv om lönetransparens ska vara implementerat senast den 7 juni 2026. Men enligt en färsk undersökning från HR- och löneföretaget SD Worx är många svenska företag dåligt förberedda. Bara 22 procent av de anställda upplever att deras arbetsgivare är transparenta kring ersättning, och mer än hälften anser att de borde få högre lön för sitt arbete.

Bristande transparens en utmaning

Undersökningen visar tydligt att lönetransparens fortfarande är en svår fråga. Nästan en femtedel av svenska arbetsgivare rankar ersättning och personalförmåner som sin största utmaning. Samtidigt upplever tre av tio anställda att det finns löneskillnader mellan könen inom deras organisationer, och endast 21 procent tycker sig se aktiva insatser mot ojämlikhet.

– Det finns mycket jobb kvar att göra. Transparens handlar inte bara om siffror, utan även om tydlig kommunikation kring lönepolicyer, ersättningspaket och löneökningar, säger Johan Wikström, produktägare på SD Worx.

Flexibla ersättningspaket på frammarsch

Transparens omfattar mer än bara lön – även förmåner och flexibilitet spelar in. En tredjedel av svenska företag (36 procent) erbjuder i dag möjligheten för anställda att skräddarsy sina ersättningspaket inom en viss budget, vilket är något högre än det europeiska snittet på 34 procent. Trenden visar på en ökad vilja att möta individuella behov och skapa större medarbetarnöjdhet.

Sektorskillnader och könsgap

Skillnaderna i löneuppfattningar är tydliga mellan olika branscher. Inom hälso- och sjukvården samt socialtjänsten anser hela 57 procent att de borde tjäna mer. I utbildningssektorn är siffran 54 procent. Även kön spelar roll – fler kvinnor (52 procent) än män (47 procent) känner sig underbetalda. Dessutom upplever bara drygt en tredjedel av arbetstagarna att deras lön är konkurrenskraftig jämfört med branschstandard.

FAQ om EU:s lönetransparensdirektiv

Vad innebär EU:s direktiv om lönetransparens?
Direktivet kräver att arbetsgivare inom EU inför system och rutiner som tydliggör lönestrukturer, lönepolicyer och skillnader mellan könen.

När måste direktivet vara på plats i Sverige?
Senast den 7 juni 2026 ska direktivet vara implementerat i alla EU-länder.

Hur påverkar det svenska företag?
Företag måste bli mer öppna med sina löneprinciper och rapportera eventuella löneskillnader, annars riskerar de sanktioner.

Vilka branscher är mest utsatta?
Hälso- och sjukvården, socialtjänsten och utbildningssektorn pekas ut som de områden där flest anställda upplever att de är underbetalda.