Elmarknaden gör svenskarna stressade trots stark klimatvilja

Volatila elpriser, elskatt, effekttariffer, kvartspriser, minuspriser och mixavtal. Begreppen är många och förvirringen stor. Samtidigt är viljan att leva klimatsmart fortsatt hög. En majoritet av svenskarna upplever dock att elmarknaden är svår att förstå och mer än sju av tio tycker det är tröttsamt att hålla koll på elpriserna. Det visar Vattenfalls senaste Energibarometer.

Undersökningen, som genomförts för tredje året i rad av Statista på uppdrag av Vattenfall, ger en tydlig bild av ett Sverige som vill göra rätt för klimatet men som upplever ökande elstress.

Klimatsmarthet engagerar särskilt unga

Intresset för att leva klimatsmart är starkt, särskilt bland yngre. Bland personer mellan 18 och 35 år uppger hela 87 procent att klimatsmarthet är viktigt för dem. Drivkrafterna är främst omsorg om miljön och ett socialt ansvar, men ekonomin spelar också en roll.

En femtedel av svenskarna ser klimatsmarta val som ett sätt att spara pengar. För att kunna leva ännu mer hållbart efterfrågar 58 procent bättre infrastruktur, framför allt i norra Sverige, såsom utbyggd kollektivtrafik och fler cykelbanor.

Många kan tänka sig betala mer för fossilfri el

Över hälften av svenskarna, 52 procent, uppger att de kan tänka sig att betala mer för fossilfri el. Samtidigt varierar oron för höga elpriser kraftigt mellan åldersgrupper.

Bland personer under 35 år oroar sig 62 procent för höga elpriser, medan motsvarande siffra för personer över 65 år är 43 procent. Trots detta upplever 58 procent av svenskarna att elmarknaden är svår att förstå.

Elmarknaden skapar frustration och osäkerhet

Fler än sju av tio tycker att det är tröttsamt att hålla koll på elpriserna och många känner sig osäkra på hur elen produceras och vad som faktiskt påverkar elräkningen.

– Det är otroligt glädjande att så många vill leva klimatsmart, men jag förstår att elmarknaden kan kännas krånglig. Många känner sig osäkra på hur elen till deras hem produceras, vad det är de betalar för och vad som gör skillnad på elräkningen. Det skapar onödig frustration och elstress, säger Jens Berggren, klimatcoach på Vattenfall.

Energieffektiva vanor lever vidare efter elkrisen

Undersökningen visar att många av de beteenden som etablerades under elpriskrisen har blivit bestående. Nästan alla, 95 procent, har eller vill skaffa LED-lampor. Intresset för smarta hem-lösningar är stort, 81 procent uppger att de är intresserade, och intresset för hembatterier ökar snabbt.

Bland yngre villaägare uppger nio av tio att de har eller vill skaffa ett hembatteri. Även vardagsbeteenden har förändrats. Cirka två tredjedelar lagar mat med lock, duschar kortare och minskar belysningen, medan omkring hälften aktivt försöker minska användningen av el och varmvatten.

Uppvärmning och varmvatten avgör elräkningen

Alla åtgärder ger dock inte samma effekt. Enligt Jens Berggren är det viktigt att förstå vad som faktiskt påverkar kostnaderna.

– Det är inget fel att släcka lampor, men det gör ganska liten skillnad på räkningen eftersom många idag har LED-belysning som drar väldigt lite ström. Uppvärmning och varmvatten står för cirka 75 procent av energiförbrukningen i en villa, medan hushållsel främst i köket är en mindre del. Att se över hur du värmer upp huset och använder varmvatten märks direkt på elfakturan, säger han.

Kunskapsbrist kring elavtal och effekttariffer

Trots det stora intresset för elfrågor är kunskapsnivån låg. Endast en tjugondel av svenskarna uppger att de förstår effekttariffer. Fyra av tio säger att de inte förstår skillnaden mellan fast och rörligt elpris.

– Det är tydligt att vi i energibranschen behöver bli mycket bättre på att förklara och förenkla för våra kunder. Det har skett stora förändringar på elmarknaden de senaste åren och fler är på gång. Mitt bästa råd är att tänka mindre på marknaden och mer på hur man själv vill ha det. Den billigaste kilowattimmen är den man inte använder, säger Jens Berggren.

FAQ om elmarknaden och klimatsmart el

Varför upplever många svenskar elmarknaden som svår att förstå?

Elmarknaden har förändrats snabbt med nya prismodeller, effekttariffer och varierande elpriser, vilket gör den komplex för konsumenter.

Är det dyrt att välja fossilfri el?

Över hälften av svenskarna kan tänka sig att betala mer för fossilfri el, men prisnivån varierar beroende på elavtal och marknadsläge.

Vad påverkar elräkningen mest i en villa?

Uppvärmning och varmvatten står för cirka 75 procent av energiförbrukningen, medan hushållsel står för en mindre del.

Är små vardagsåtgärder som att släcka lampor effektiva?

De bidrar till minskad förbrukning men ger ofta begränsad effekt på elräkningen jämfört med åtgärder kopplade till uppvärmning och varmvatten.

Vad är effekttariffer?

Effekttariffer innebär att kostnaden delvis baseras på hur mycket el som används samtidigt, inte bara total förbrukning.