Finanstid

Bankerna håller igen på räntesänkningarna – därför följer de inte alltid Riksbanken

Mattias AhlbergMattias Ahlberg
Pub:
Dela:
bankernas räntesänkningar
Bankernas räntesänkningar följer inte alltid Riksbanken. Foto: Riksbanken pressfoto

Trots att Riksbanken sänkt styrräntan med 0,25 procentenheter från den 1 oktober har de flesta banker bara sänkt bolåneräntorna med 0,15–0,20 procentenheter. Förklaringen ligger i finansieringskostnader, Stibor-effekten, riskhantering och marginalmål.

Riksbankens sänkning möts med försiktighet

När Riksbanken i slutet av september meddelade en ny sänkning av styrräntan till 1,75 procent, väntade sig många bolånetagare ett snabbt genomslag i boräntorna. Men bankerna har inte fullt ut följt efter.

Fram till den 6 oktober hade Landshypotek, SEB, Swedbank, Nordea, Handelsbanken, ICA Banken, Stabelo och Länsförsäkringar sänkt med 0,20 procentenheter, medan Danske Bank, Skandia, SBAB och Ålandsbanken nöjde sig med 0,15.

Samtidigt har Stibor – den ränta bankerna lånar till av varandra – bara sjunkit med 0,20 procentenheter sedan Riksbankens besked. Det innebär att bankernas faktiska finansieringskostnader inte minskat i samma takt.

Bankernas logik – marginaler, risker och lönsamhet

Bankerna styr inte enbart efter Riksbanken. De måste också ta hänsyn till hur de själva finansierar sina utlåningar. En stor del sker via bostadsobligationer och sparkonton – båda påverkade av marknadsräntor, investerarnas riskaptit och internationella faktorer.

– Vi ser nu ett tydligt mönster: bankerna följer inte alltid Riksbanken fullt ut, varken när räntorna stiger eller sjunker. Det handlar om att skydda marginaler och hantera risker snarare än att bara spegla penningpolitiken, säger Christina Sahlberg, sparekonom på Compricer i ett pressmeddelande.

Under perioden 2022–2023 steg styrräntan snabbt från 0 till 4 procent. Bankerna följde med – men inte fullt ut. Nu upprepas mönstret, fast i motsatt riktning.

Så mycket påverkas hushållen

För hushållen innebär det att räntesänkningar inte alltid ger samma lättnad som man hoppas på. En sänkning på 0,25 procentenheter motsvarar cirka 625 kronor mindre i månadsränta på ett lån på 3 miljoner kronor. Men om banken bara sänker 0,15 procentenheter blir skillnaden cirka 375 kronor.

– Hushållen hoppas naturligtvis på lägre räntekostnader när Riksbanken sänker, men bankernas sänkningar blir ofta mindre. Det betyder att man behöver vara aktiv som kund och jämföra räntor, säger Christina Sahlberg.

Stibor-effekten – den dolda länken till bolåneräntan

Stibor (Stockholm Interbank Offered Rate) är en central faktor som påverkar hur snabbt och hur mycket bankerna kan sänka sina utlåningsräntor. Den bestäms dagligen utifrån vad bankerna själva betalar för att låna av varandra.

Om Stibor inte sjunker lika mycket som styrräntan, får bankerna inte samma lättnad i sina kostnader – vilket gör att bolåneräntorna inte kan sänkas i samma takt. Just nu har Stibor sjunkit med 0,28 procentenheter sedan slutet av september, men endast 0,20 procentenheter sedan själva räntebeskedet.

Så har räntorna utvecklats sedan 2022

DatumStyrräntaSnitträntaListräntaSkillnad styr–snittSkillnad styr–listSkillnad snitt–list
2022-01-010,001,321,961,321,960,64
2023-11-274,004,805,630,801,630,83
2025-10-061,752,85*3,531,101,780,68

*Snitträntan för september ännu ej redovisad (avser augusti).
Källa: Compricer pressmeddelande

Slutsats – räntemarknaden följer sin egen logik

Riksbankens sänkningar sätter tonen, men bankernas agerande styrs av mer komplexa faktorer. För hushållen innebär det att styrräntan bara är en riktlinje – inte ett löfte om lägre bolånekostnader.

Att följa både Riksbankens besked och Stibor-utvecklingen blir därför allt viktigare för den som vill förstå vart räntorna är på väg.

FAQ – Bankernas räntesänkningar

1. Varför sänker inte bankerna lika mycket som Riksbanken?
För att deras finansieringskostnader inte sjunker i samma takt. De styrs av marknadsräntor, Stibor och investerarnas riskvilja.

2. Vad är Stibor?
Stibor (Stockholm Interbank Offered Rate) visar till vilken ränta banker lånar pengar av varandra. Den påverkar direkt hur mycket bankerna betalar för sin finansiering.

3. När brukar bankerna justera bolåneräntorna efter ett räntebesked?
Ofta inom en till två veckor, men vissa kan agera snabbare eller långsammare beroende på upplåningsstrategi.

4. Vad kan hushållen göra för att få lägre ränta?
Jämför olika bankers snitträntor, använd låneförmedlare och förhandla aktivt med din bank.

5. Kommer bankerna sänka mer framöver?
Om Stibor fortsätter sjunka och marknaden stabiliseras finns utrymme för ytterligare sänkningar, men bankerna lär fortsatt agera försiktigt.