Banken ser två vägar framåt: Nedtrappning eller inflationschock

Mellanösternkonflikten fördröjer den globala ekonomiska återhämtningen och ökar riskerna för stigande inflation. Men om oron avtar och energipriserna faller finns goda förutsättningar för en vändning, enligt Handelsbankens senaste konjunkturprognos. 

Mellanösternkonflikten skapar global ekonomisk osäkerhet

Situationen i Mellanöstern har återigen skapat turbulens i världsekonomin. Effekternas omfattning beror på hur konflikten utvecklas, men riktningen är tydlig: högre inflation och lägre tillväxt. I Handelsbankens huvudscenario antas konflikten trappas ned samtidigt som oljepriserna gradvis faller och att leveranskedjorna successivt fungerar bättre.

Lästips: SBAB sänker Sveriges BNP-prognos – ”lite mer bräcklig”

– Det är inte det bästa tänkbara scenariot eftersom energipriserna inte återgår fullt ut. Men om osäkerheten och inflationsimpulsen lättar ser vi goda möjligheter till en återhämtning som påminner om den vi såg efter tullchocken förra året, säger Christina Nyman.

Två scenarier: nedtrappning eller eskalering

Med en nedtrappning av konflikten begränsas inflationseffekterna, vilket innebär att centralbankerna i stort kan avstå från räntehöjningar. Men riskerna är betydande.

I ett mer allvarligt scenario kan en utdragen eller eskalerad konflikt leda till kraftigt högre oljepriser, en bredare inflationsuppgång och räntehöjningar trots en svagare konjunktur.

– Det är just nu särskilt viktigt för både hushåll och företag att vara beredda på att utvecklingen snabbt kan ändras. Vi har jobbat med alternativa scenarier i denna rapport då läget är så oförutsägbart, säger Christina Nyman.

Svensk ekonomi tar fart igen efter nytt bakslag

Den svenska konjunkturen tappade fart redan innan krigsutbrottet. Aktiviteten är fortsatt dämpad och stämningsläget hos företagen har försvagats. Konsumtionen har fortsatt att öka men i långsammare takt. Lite oväntat har inflationen fortsatt ner i Sverige, men trots det har hushållens inflationsoro ökat, i spåren av vinterns uppgång i elpriser och den kraftiga oljeprisuppgången.

”Återhämtningen tar en paus under första halvåret, men när osäkerheten minskar är förutsättningarna på plats för en uppgång i svensk ekonomi”, säger Christina Nyman.

Med stigande inkomster, sjunkande inflation, sänkt matmoms och nytt elstöd stärks hushållens köpkraft mer än normalt under året. BNP väntas öka med 2,1 procent i år och 2,5 procent nästa år. Arbetsmarknaden förbättras gradvis när efterfrågan tar fart igen, särskilt inom tjänstesektorn och offentlig sektor.

Riksbanken avvaktar och bostadspriserna stiger

Trots svängningar i enskilda priser ligger inflationen klart under Riksbankens mål. KPIF-inflationen väntas hamna under 2 procent i år och nära målet de kommande åren.

”Marknaden har svängt rejält i sin syn på Riksbanken. Men med inflation under målet ser vi ingen anledning för Riksbanken att höja räntan i år”, säger Christina Nyman.

Handelsbankens prognos är att hushållens boräntor förblir nära dagens nivå i år och endast stiger svagt nästa år. Ljusnande inkomstutsikter och lättade bolåneregler bidrar till att bostadspriserna stiger med 4 till 5 procent under 2026 och omkring 6 procent under 2027.

”Trots stigande energipriser har vi i huvudscenariot inte reviderat vår syn på hushållens köpkraft, som stärks mer än normalt i år. Tillsammans med ökade möjligheter att låna till bostad ger det bättre förutsättningar för bostadsmarknaden de kommande åren”, säger Christina Nyman.

FAQ om Mellanösternkonflikten och svensk ekonomi

Hur påverkar Mellanösternkonflikten svensk ekonomi?

Konflikten skapar osäkerhet och riskerar att driva upp energipriser och inflation, vilket kan bromsa den ekonomiska återhämtningen. I Handelsbankens huvudscenario begränsas dock de ekonomiska effekterna om konflikten trappas ned.

Kommer Riksbanken att höja räntan under 2026?

Handelsbankens bedömning är att Riksbanken inte höjer räntan i år, eftersom inflationen ligger under målet på 2 procent. Boräntorna väntas ligga nära dagens nivåer under 2026.

Vad händer med bostadspriserna i Sverige?

Bostadspriserna väntas stiga med 4 till 5 procent under 2026 och omkring 6 procent under 2027, drivet av lättade bolåneregler och stärkt köpkraft hos hushållen.

Hur stark blir den svenska BNP-tillväxten?

BNP väntas öka med 2,1 procent under 2026 och 2,5 procent under 2027, förutsatt att den globala oron avtar och återhämtningen kan återupptas.

Vad innebär sänkt matmoms för hushållens ekonomi?

Sänkt matmoms bidrar, tillsammans med stigande inkomster och sjunkande inflation, till att stärka hushållens köpkraft mer än normalt under året.