Yngre väljer billiga fonder – äldre betalar nästan dubbelt så mycket

Skillnaderna i hur svenskar sparar i fonder är större än många tror, och det handlar inte bara om belopp utan om strategi och kostnad. Färsk statistik från Finansinspektionen (FI) visar tydliga generationsskillnader i fondavgifter och val av förvaltningsform, skillnader som över tid kan få stor påverkan på det slutliga sparkapitalet.

Yngre sparare väljer billigare indexfonder

Personer mellan 35 och 44 år har 50 procent av det kapital som de sparar i aktiefonder i passivt förvaltade fonder, som indexfonder eller indexnära fonder. Bland personer över 64 år är motsvarande andel cirka 20 procent, visar siffror från FI.

Lästips: Stora avgiftsskillnader mellan fonder – kan bli dyrt

Skillnaden syns också tydligt i avgiftsnivåerna. Personer i åldern 35 till 44 år betalar i genomsnitt 0,6 procent i avgift för sina aktiefonder, medan sparare över 64 år betalar cirka 1,1 procent, alltså nästan dubbelt så mycket.

Därför skiljer sig avgifterna åt mellan generationerna

Moa Langemark på Finansinspektionen förklarar bakgrunden till gapet:

”Det finns flera möjliga förklaringar till skillnaden. Billiga indexfonder har fått större genomslag under senare år. Yngre sparare använder oftare digitala plattformar där sådana produkter är vanliga. Äldre sparare kan samtidigt ha äldre innehav som inte har bytts ut i samma takt, till exempel för att innehaven ligger på en fonddepå och att en försäljning sannolikt innebär att spararna behöver betala en kapitalskatt.”

Det handlar alltså om en kombination av tillgång till digitala tjänster, produktutbud och de skattemässiga konsekvenserna av att byta fonder i en vanlig depå.

Svenska fondavgifter står still i senaste mätningen

Varje kvartal publicerar FI medianavgifter för de vanligaste fondkategorierna. Medianavgiften beskriver den mittersta avgiften i urvalet och används som ett enkelt jämförelsetal för sparare.

I den senaste mätningen för det första kvartalet 2026 ligger medianavgiften för passiva svenska fonder kvar på 0,20 procent. För aktivt förvaltade svenska fonder är medianavgiften oförändrad på 1,30 procent.

Globalfonder visar små men positiva rörelser

Bland globala fonder syns mindre förändringar i en positiv riktning. Medianavgiften för passiva globalfonder sjunker från 0,40 procent till 0,35 procent, medan medianavgiften för aktivt förvaltade globalfonder sjunker från 1,30 till 1,25 procent.

Stor potential för den som ser över sina gamla fonder

Moa Langemark betonar värdet av att regelbundet kontrollera sina fondkostnader:

”Den som har sparat länge kan ha mycket att vinna på att se över sina fondavgifter. Även små skillnader i avgift kan få stor betydelse för avkastningen när sparandet växer under många år.”

Svenska aktiefonder dominerar fortsatt hushållens fondsparande och utgör knappt 60 procent av fondtillgångarna. Blandfonder står för omkring en fjärdedel, medan räntefonder utgör en mindre andel.

FAQ: Fondavgifter och generationsskillnader

Vad är skillnaden i fondavgift mellan yngre och äldre sparare?

Sparare mellan 35 och 44 år betalar i genomsnitt 0,6 procent i avgift för sina aktiefonder, medan sparare över 64 år betalar cirka 1,1 procent, enligt Finansinspektionens senaste data.

Varför har yngre sparare mer pengar i indexfonder?

Yngre sparare använder oftare digitala plattformar där billiga indexfonder är vanliga och lättillgängliga. Indexfonder har också fått större genomslag under senare år, vilket gynnar de som börjat spara mer nyligen.

Varför byter inte äldre sparare till billigare fonder?

En vanlig anledning är att innehaven ligger på en vanlig fonddepå, där en försäljning utlöser kapitalskatt. Det gör att det ekonomiska incitamentet att byta minskar, trots att avgiftsskillnaderna är betydande.

Vad är medianavgiften för svenska fonder 2026?

För passiva svenska fonder är medianavgiften 0,20 procent. För aktivt förvaltade svenska fonder är den 1,30 procent, enligt FI:s mätning för första kvartalet 2026.

Hur stor del av hushållens fondsparande utgörs av svenska aktiefonder?

Svenska aktiefonder dominerar och utgör knappt 60 procent av hushållens fondtillgångar. Blandfonder står för ungefär en fjärdedel och räntefonder för en mindre andel.

Spelar fondavgiften verkligen någon roll på lång sikt?

Ja, även till synes små avgiftsskillnader kan få stor påverkan på det slutliga kapitalet när sparandet pågår under många år, eftersom avgifterna dras varje år på hela det sparade beloppet.