En exklusiv dröm: Färre än väntat kan köpa villa

En ny rapport från Mäklarsamfundet slår fast vad många redan misstänker: Att köpa ett genomsnittligt småhus i Sverige 2025 har blivit en ouppnåelig dröm för stora delar av befolkningen. I storstäderna är matchningen mellan hushållens ekonomi och huspriserna alarmerande låg – särskilt för arbetarhushåll.

Så fungerar matchningsindex

På uppdrag av Mäklarsamfundet har Juni Strategi och Analys tagit fram ett matchningsindex som visar hur stor andel av hushållen i olika län och storstadskommuner som faktiskt kan köpa ett genomsnittligt småhus. Indexet tar hänsyn till inkomster, bostadspriser och bankernas kreditvillkor – inklusive den kritiska KALP-kalkylen (kvar-att-leva-på).

Resultatet är tydligt:

  • I 46 procent av områdena är matchningen mycket låg.

  • Samtliga tre storstäder – Stockholm, Göteborg och Malmö – har mycket låg matchning, även bland tjänstemän.

  • I Göteborgs kommun är det endast 3 procent av arbetarhushållen i familjebildande ålder som klarar ett genomsnittligt småhus.

Exempel: Storstäderna stänger ute hushållen

I Stockholms län, där en fjärdedel av Sveriges befolkning bor, kan bara 6 procent av arbetarhushållen köpa en villa. Bland tjänstemannahushållen är andelen högre – men ändå låga 34 procent. Göteborg är allra värst: Bara 8 procent av familjebildande hushåll kan efterfråga ett småhus.

Det är inte bara höga priser som ligger bakom utvecklingen. Kreditreglerna, där boendekostnadens andel av inkomsten bedöms strikt, gör att även hushåll med två inkomster stoppas i bankernas kalkyler.

Västernorrland ett undantag

Bland de undersökta regionerna är Västernorrland det enda länet med mycket hög matchning, både för arbetar- och tjänstemannahushåll. Det visar att geografin blivit en avgörande faktor för möjligheten att äga sitt hem.

Konsekvenser för samhälle och bostadsmarknad

– Villalivet är en gemensam dröm för många svenska hushåll. Nu ser vi hur den börjar bli en exklusivitet för ett fåtal, säger Oskar Öholm, vd för Mäklarsamfundet.

Han menar att situationen skapar en farlig obalans, där unga hushåll inte bara utestängs från villamarknaden – utan även från ett långsiktigt tryggt boende och ett centralt inslag i det svenska samhällskontraktet.

Vad driver den låga matchningen?

  • Stigande småhuspriser

  • Strikta kreditregler och amorteringskrav

  • Hög boendekostnadsandel i bankernas kalkyler (KALP)

  • Inkomstskillnader mellan hushållstyper och regioner