Den svenska kronan fortsätter att försvagas samtidigt som Erik Thedéen, Sveriges nya Riksbankschef benämner valutan som “undervärderad”. Svenska kronan har sett en svag utveckling och befinner sig nu kring de lägsta nivåerna sedan Finanskrisen 2008 (SEK/EUR & SEK/USD). Igår försvagades kronan ytterligare mot dollarn och euron med 2,62 procent respektive 1,37 procent.
Den svaga utvecklingen förklaras av en rad faktorer, exempelvis på grund av en osäkrare global ekonomisk framtidsutsikt, något som historiskt fått mindre valutor att försvagas, samtidigt som stabilare världsvalutor stärks.
Global ekonomisk oro drabbar mindre valutor
Sedan 2020 har flera oförutsägbara chocker drabbat den globala ekonomin, först bröt en pandemi ut som skapade stora hinder i den internationella handeln. Därefter eskalerade konflikten mellan Ryssland och Ukraina som pågått under flera år när Ryssland invaderade Ukraina, detta resulterade i ett intensivt krig som nu pågått i över ett årstid. Eventen har inte endast bidragit till en humanitär kris utan även bidragit till en finansiell oro vilket gjort att fler investerare flytt från mindre valutor till stabilare och tryggare valutor, exempelvis amerikanska dollarn och euron. Den allokeringen ser man tydligt om man blickar tillbaka till pandemins utbrott 2020 men även under finanskrisen 2008.
De ekonomiska konsekvenserna har varit tydliga i form av en brett skenande inflation, något som världens centralbanker i cirka ett år försökt bekämpa genom att föra en mer kontraktiv penningpolitik efter en längre tid av expansiv penningpolitik. Senast i februari höjde Sveriges Riksbank styrräntan med 0,5 procentenheter till 3 procent, samtidigt meddelade direktionen att försäljning av statsobligationer (värdepapper) kommer påbörjas från och med april i år.
Hög belåning i svensk privat sektor
En annan möjlig förklaring till att den svenska kronan sjunkit väsentligt i värde kan bero på den privata sektorns förhållandevis höga belåningsgrad. Det svenska hushållet är i relativa termer högt belånat i jämförelse med många andra länder, samtidigt anses statsskulden vara intakt, mätt mot andra europeiska stater. Dock råder det en oro kring hur väl bostadsmarknaden kan hantera en högre räntenivå under en längre period. I Sverige har nämligen en klar majoritet av befolkningen rörliga bolån vilket leder till att räntehöjningarna från Riksbanken ger en mer direkt effekt på konsumentens köpkraft som blir en tydlig förlorare.
Riksbanken måste hänga med övriga centralbanker
Det är inte endast Sveriges Riksbank som tagit på sig hårdhandskarna när det gäller att stävja den allt för höga inflationsnivån. I USA började inflationen stiga redan 2021, det tvingade Federal Reserve till att höja räntan i ett tidigare skede jämfört med andra centralbanker runt om i världen. Det ledde till en ökad skillnad mellan svenska och amerikanska räntor, som ytterligare bidrog till försvagningen av kronan.
För att kronan inte ska försvagas ytterligare gäller det att Riksbanken fortsätter agera genom att exempelvis höja styrräntan ytterligare. Federal Reserve kommer sannolikt att behöva höja räntorna mer än förväntat som en respons på nyligen starka data (kärninflation och fortsatt stark arbetsmarknad), och är beredda att ta större steg om “totaliteten” av inkommande information tyder på att tuffare åtgärder behövs för att kontrollera inflationen, det sade Fed-chefen Jerome Powell till amerikanska lagstiftare på tisdagen. Uttalandet från Jerome Powell sätter stor press på Erik Thedéen inför nästa penningpolitiska möte som äger rum senare i april.
