Avtrappat ränteavdrag för lån utan säkerheter

Regeringen har nyligen presenterat en lagrådsremiss som föreslår en successiv avtrappning av ränteavdrag för lån utan säkerheter, såsom blancolån, över en period på två år. Förslaget är en del av den kommande budgetpropositionen för 2025 och syftar till att minska hushållens skuldsättning och öka den ekonomiska stabiliteten i Sverige. Det framgår av ett pressmeddelande från Finansdepartementet.

Ökande skuldsättning och dess konsekvenser

Under de senaste åren har hushållens skuldsättning ökat markant, vilket har väckt oro hos både politiker och ekonomer. Medan inte all skuldsättning är skadlig, är överskuldsättning ett växande problem. En betydande faktor bakom denna utveckling är den ökade förekomsten av lån utan säkerhet, som exempelvis blancolån. Dessa lån har nästan fördubblats i storlek under det senaste decenniet, vilket har medfört högre räntor och en ökad risk för betalningsproblem för många hushåll.

Regeringens och Sverigedemokraternas syn på ränteavdraget

Finansmarknadsminister Niklas Wykman betonar att lån utan säkerheter har blivit allt vanligare och att dessa lån är särskilt riskfyllda för konsumenterna. ”Det är inte rimligt att skattebetalarna ska subventionera alltför riskfyllda krediter,” säger Wykman och framhåller att utfasningen av ränteavdraget är ett nödvändigt steg för att bryta den negativa utvecklingen.

Jessica Stegrud, talesperson för Sverigedemokraterna, ställer sig bakom förslaget och menar att det är ett ansvarstagande för ekonomin. Hon betonar att förslaget kommer att främja en mer stabil och hållbar skuldsättning, vilket skyddar hushållen och bidrar till en tryggare framtid.

Skydd för konsumenterna och minskad överskuldsättning

Civilminister Erik Slottner välkomnar förslaget och poängterar att det är en viktig del i regeringens bredare strategi för att skydda konsumenter från att hamna i en långvarig skuldfälla. Han lyfter fram att kombinationen av utfasat ränteavdrag och andra åtgärder är avgörande för att minska det lidande som överskuldsättning kan orsaka.

Cecilia Rönn, ekonomisk-politisk talesperson för Liberalerna, framhåller att förslaget inte bara handlar om att minska skuldsättningen, utan också om att ge människor större frihet och egenmakt genom att främja sparande. ”Vi vill att människor ska slippa hamna i klorna på oseriösa långivare,” säger Rönn och framhåller vikten av att göra det mer förmånligt att spara.

Ekonomiska konsekvenser av förslaget

Om förslaget går igenom kommer det att träda i kraft den 1 januari 2025 och förväntas öka skatteintäkterna med cirka 4,3 miljarder kronor per år under 2025 och 2026, vilket totalt innebär en ökning på omkring 8,7 miljarder kronor under två år.

Förslaget är resultatet av en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna, och det speglar en gemensam vilja att stärka den ekonomiska stabiliteten och skydda konsumenterna från riskerna med hög skuldsättning.

Med detta initiativ tar Sverige ytterligare ett steg mot att skapa en sundare ekonomisk miljö för sina medborgare, där långsiktigt ansvar och hållbarhet står i fokus.

I en kommentar till Finanstid säger Frida Bratt, Sparekonom på Nordnet:

“Det är mycket goda nyheter för spararna som regeringen presenterar idag. Regeringen trampade helt enkelt snett när man, till synes av bara farten, tog med värdepapperslån i sin vilja att vidta åtgärder mot överskuldssättning. Värdepappersbelåning är ju lån med säkerheter av mycket god kvalitet och dessutom finns en logik i att ha ett avdrag för denna räntekostnad eftersom den är en utgift för att bibehålla och förvärva en inkomst. Min uppfattning är att regeringen egentligen aldrig hade en bra förklaring varför avdraget skulle trappas av för den typen av lån. Därför är det både glädjande och högst rimligt att man nu gör om och gör rätt.”