Mer än hälften av Sveriges kontorsanställda känner sig obekväma med att berätta för sina chefer om sin användning av AI. En ny global studie från Slack visar på en komplex relation mellan svensk arbetskultur och den snabbt växande tekniken.

Rädsla för att bli missförstådd

Enligt undersökningen undviker 58 procent av svenska kontorsanställda att tala öppet om sin AI-användning. Orsaken? Rädslan för att uppfattas som fuskare, inkompetenta eller lata. Detta bidrar till att Sverige inte utnyttjar AI-teknikens fulla potential.

– Man sneglar på kollegor och chefer för att förstå vad som är acceptabelt, säger Per Fredriksson, teknikchef på Salesforce.

De som däremot är öppna med sitt AI-användande nyttjar tekniken upp till 70 procent mer än de som håller det hemligt. Det tyder på att företagskulturen spelar en avgörande roll i hur AI används i det dagliga arbetet.

Företagskultur påverkar acceptansen

Fredriksson menar att acceptansen för AI varierar stort mellan olika företag. Vissa tillåter AI för enklare uppgifter som stavningskontroll, medan andra drar gränsen vid mer strategiska uppgifter, som att skicka mejl till chefen.

– Användningen av AI handlar om företagskultur. Känner du att chefen litar på dig, är du mer benägen att använda AI i arbetet. Förtroende spelar stor roll, förklarar Fredriksson.

Svenskar vill lära sig, men får inte tiden

Trots tveksamheten att använda AI öppet är intresset för tekniken stort. Två av tre svenska respondenter uppger att de är angelägna att lära sig använda AI. Dock ligger Sverige efter globalt, där 76 procent i genomsnitt är positiva till tekniken. Länder som Spanien (83 procent) och Indien (98 procent) toppar listan.

En tredjedel av de svenska respondenterna uppger dessutom att de varken får utbildning eller tid att testa AI. Majoriteten, 61 procent, har använt AI mindre än fem timmar på jobbet. Det gör Sverige till ett av de länder med minst AI-exponering, tillsammans med Japan, Frankrike och Storbritannien.

Behov av riktlinjer och stöd

Fredriksson ser ett tydligt behov av att svenska företag skapar riktlinjer och stöd för AI-användning.

– Vilka AI-verktyg kan användas, och på vilket sätt? Sådan vägledning är avgörande för att man ska ta till sig tekniken, säger han.

Rapporten belyser även en konflikt mellan chefer och anställda: Chefer vill att AI-sparad tid används till kompetensutveckling och innovation, medan anställda prioriterar att hinna ikapp med administrativa uppgifter.

– Skillnaden i förväntningar visar att vi behöver definiera vad produktivitet innebär och sätta gemensamma riktlinjer för hur man använder sin tid, tillägger Fredriksson.

AI-anpassning som konkurrensfördel

AI-användning kan också påverka hur en arbetsgivare uppfattas. Två av tre svenskar anser att tillgång till AI är avgörande när de väljer ny arbetsplats. Länder som Brasilien, Indien och Singapore går längre, där upp till 90 procent kräver att AI är en integrerad del av arbetsflödet.

– AI blir en allt viktigare faktor för hur en arbetsgivare uppfattas. Genom att integrera AI i företagskulturen framstår arbetsgivaren som mer innovativ och framåtblickande, avslutar Fredriksson.

AI:s roll framöver

Trots den stora potentialen har den globala AI-användningen stagnerat. Endast en ökning på 4 procentenheter till 36 procent noterades under det senaste kvartalet. För Sverige, och världen, kvarstår utmaningen att hitta en balans mellan acceptans, utbildning och rätt användning av tekniken för att frigöra dess fulla potential.