Efter tre år med överskott i statens budget har Sverige gått in i en period av underskott, enligt Riksgäldens senaste prognos. Underskotten medför ett ökat upplåningsbehov för staten, men statsskulden som andel av BNP förblir låg. Det framgår av en publicering från Riksgälden.
Budgetunderskott och ökande upplåning
Enligt riksgäldsdirektör Karolina Ekholm är ökningen i upplåningen nödvändig för att finansiera budgetunderskott och refinansiera lån som förfaller under 2024. Prognosen visar ett budgetunderskott på 78 miljarder kronor 2024, vilket sedan väntas minska till 65 miljarder kronor 2025 och 35 miljarder kronor 2026.
De största påfrestningarna på årets budget kommer från breda utgiftsökningar samt ett betydande kapitaltillskott till Riksbanken. Framöver väntas dock budgetsaldot stärkas tack vare långsammare utgiftsökningar och ökade skatteinkomster.
Ekonomisk tillväxt och låg statsskuld
Trots underskotten förblir Sveriges statsskuld som andel av BNP låg. Riksgälden räknar med att skuldkvoten håller sig stabil på 17 procent av BNP fram till 2026, en nivå som är låg både historiskt och i internationella jämförelser. Samtidigt beräknas den offentliga sektorns totala skuld ligga på 33 procent av BNP vid slutet av samma period.
Den svenska ekonomin väntas återhämta sig gradvis, med en BNP-tillväxt på 0,7 procent i år som ökar under kommande år. Arbetslösheten väntas också sjunka när tillväxten tilltar.
Förändringar i upplåningsstrategin
För att möta det växande upplåningsbehovet ökar Riksgälden emissionsvolymen av nominella statsobligationer från 4 miljarder till 5 miljarder kronor per auktion från och med årsskiftet. Samtidigt minskas utbudet av realobligationer som en del av nya riktlinjer för statsskuldsförvaltningen.
För att främja deltagandet i auktionerna inför Riksgälden också en ny auktionsform för realobligationer. Övergången från flerpris- till enhetsprisauktioner syftar till att förbättra likviditeten och göra det mer attraktivt för investerare att delta.
Sverige står starkt trots underskott
Trots de utmaningar som underskotten medför står Sverige fortsatt starkt med en låg statsskuld och gynnsamma förutsättningar för ekonomisk återhämtning. Riksgäldens åtgärder för att anpassa upplåningen säkerställer att finansieringen sker på ett kostnadseffektivt sätt samtidigt som den långsiktiga stabiliteten bibehålls.
