Bankernas marginaler på bolån ökar

Bankernas marginal på bolån med rörlig ränta ökade något under det andra kvartalet 2024. Samtidigt kvarstår ett missnöje bland konsumenter gällande bankernas inlåningsräntor, som fortsatt är låga i förhållande till bolåneräntorna. Finansinspektionen rekommenderar därför hushållen att vara aktiva och förhandla sina lånevillkor för att säkra bättre erbjudanden på både lån och sparande.

Ökad marginal trots sänkta räntor

Vid slutet av andra kvartalet 2024 uppmättes bankernas bruttomarginal för bolån till 0,62 procentenheter. Detta var en ökning från 0,59 procentenheter vid slutet av första kvartalet. Trots att Riksbanken sänkte styrräntan med 0,25 procentenheter under kvartalet, steg bankernas marginal. Detta beror på att både bankernas kostnad för finansiering av bolån och deras rörliga utlåningsräntor minskade i ungefär samma omfattning, vilket gjorde att bruttomarginalen ökade något.

Vikten av att förhandla bolåneräntor

Konsumentskyddsekonom på FI, Moa Langemark, betonar att konsumenter har möjlighet att pressa ned sina bolånekostnader genom att vara aktiva och förhandla med sin bank. Hon framhåller att om fler kunder utnyttjade sina förhandlingsmöjligheter skulle den genomsnittliga bolåneräntan sannolikt minska.

”Det finns ofta ett utrymme för konsumenter att förhandla ner sina räntekostnader. Om fler bankkunder är aktiva och beredda att rösta med fötterna skulle det sannolikt leda till att genomsnittsräntan för bolånen pressades nedåt,” säger Langemark.

Tydligare information kan främja konkurrensen

En av de största utmaningarna för hushållen är svårigheten att jämföra olika ränteerbjudanden och förstå bankernas villkor. FI har därför uppmanat bankerna att bli mer transparenta genom att erbjuda tydligare information om sin genomsnittsränta samt förklara när ränterabatter löper ut. Detta skulle underlätta för konsumenter att jämföra erbjudanden och förhandla bättre villkor.

FI:s beräkning av bruttomarginalen är tänkt som ett verktyg för att stärka konsumenternas förhandlingsmöjligheter vid bolån. Bruttomarginalen beräknas utifrån skillnaden mellan bankernas utlåningsränta och kostnaden för att finansiera bolånen. En viktig del av FI:s modell är att den använder säkerställda obligationer och referensräntan Stibor som utgångspunkt för att beräkna finansieringskostnaden.

Men bankernas räntenetto påverkas också av de relativt låga inlåningsräntorna, vilket inte fullt fångas av FI:s modell. Räntenettot omfattar bankernas samlade ränteintäkter och räntekostnader, inte bara från bolån utan även från andra utlåningar och placeringar hos centralbanker. Därför kan räntenettot ge en mer komplex bild av bankernas vinst från bolånen.

Alternativa beräkningsmodeller

FI presenterar också en alternativ modell för bruttomarginalen, där hushållens inlåningsräntor används istället för Stibor för den andel av bolånen som antas vara finansierade genom inlåning. Under de senaste åren har skillnaden mellan dessa modeller blivit mer märkbar. Bruttomarginalen baserad på inlåningsräntor har varit relativt stabil, medan den Stibor-baserade marginalen har sjunkit markant.

Slutsats

Trots en något ökande bruttomarginal på bolån finns det fortfarande utrymme för konsumenter att få bättre villkor genom att förhandla med sina banker. FI uppmanar konsumenter att vara aktiva i sina val av banktjänster och förhandla sina räntor, samtidigt som de trycker på vikten av tydligare information från bankerna. Om fler konsumenter tar till vara på sina förhandlingsmöjligheter kan detta bidra till att pressa ner bolåneräntorna överlag.