Tre av fyra svenskar ser välfärdsbrott som ett direkt hot mot samhället

Fokusnyckelordsfras, välfärdsbrott hotar samhället

Tre av fyra svenskar anser att välfärdsbrott hotar samhället. Det visar en ny undersökning från PwC som pekar på ett kraftigt tapp i förtroendet för hur offentliga aktörer hanterar den kriminella ekonomin. Samtidigt tror bara en av tre svenskar att samhället faktiskt kan vinna kampen mot välfärdsbrotten, något som väcker oro både hos medborgare och experter.

Välfärdsbrott hotar samhället genom att underminera grundläggande skyddsvärden som demokrati, trygghet och hälsa. Enligt Ekobrottsmyndigheten omsätter den kriminella ekonomin i Sverige mellan 100 och 150 miljarder kronor varje år. Mot den bakgrunden är det inte förvånande att oron bland svenskarna ökar.

Välfärdsbrott beskrivs som systemhotande

PwC:s undersökning visar att välfärdsbrottsligheten i allt högre grad betraktas som ett systemhot. Fredrik Birkeland, rådgivare och expert inom välfärdsbrott på PwC, menar att brottsligheten slår direkt mot förtroendet för välfärdsstaten.

En tidigare PwC-undersökning från våren 2025, riktad till kommuner och regioner, visar att närmare var tredje kommun och tre av fyra regioner uppgav att de utsattes för välfärdsbrott under 2024. Samtidigt ansåg knappt var tionde kommun att den egna organisationen har en hög eller mycket hög förmåga att förebygga, upptäcka och hantera dessa brott.

Lågt förtroende för offentliga verksamheter

Undersökningen visar också att förtroendet för offentliga verksamheters arbete mot välfärdsbrott är mycket lågt. Endast var tionde svensk anser att det görs tillräckligt för att förebygga och upptäcka brotten i offentlig sektor.

Många svenskar anser att nuvarande system inte räcker till. Nära hälften uppger att välfärdssystemen för bidrag och stöd till privatpersoner, ideella organisationer och företag måste förändras i grunden för att stoppa välfärdsbrottsligheten.

Låg upptäcktsrisk driver brottsligheten

Enligt svenska folket är den främsta orsaken till att välfärdssystemen utnyttjas den låga risken att upptäckas. Närmare två av tre respondenter anger detta som den mest sannolika förklaringen. Det pekar på behovet av skärpta kontroller, bättre samverkan och tydligare ansvarsfördelning mellan myndigheter.

Fredrik Birkeland framhåller att kampen mot välfärdsbrotten måste intensifieras och att det krävs både fler anmälningar och effektivare lagföring för att vända utvecklingen.

PwC pekar ut vägen framåt för kommuner och regioner

För att möta hotet från välfärdsbrottsligheten rekommenderar PwC att kommuner och regioner tydligare markerar politisk vilja genom handlingsplaner och strategier som skapar tryck i organisationerna. Det krävs också ökade kunskapsinsatser för att höja medvetenheten om välfärdsbrott och otillåten påverkan.

Vidare behöver rutiner för polisanmälan stärkas och användas i praktiken. Den interna kontrollen bör ses över i ljuset av förändringarna i kommunallagen från juli 2025, med särskilt fokus på att identifiera risker för oegentligheter.

FAQ om välfärdsbrott och samhällshot

Vad menas med välfärdsbrott?

Välfärdsbrott innebär att individer eller organisationer utnyttjar välfärdssystemen genom bidragsfusk, felaktiga ersättningar eller annan ekonomisk brottslighet riktad mot offentlig sektor.

Varför anses välfärdsbrott hota samhället?

Välfärdsbrott hotar samhället eftersom de underminerar förtroendet för välfärdsstaten och finansierar kriminell verksamhet som kan påverka demokrati, trygghet och hälsa.

Hur stora är välfärdsbrotten i Sverige?

Enligt Ekobrottsmyndigheten omsätter den kriminella ekonomin i Sverige mellan 100 och 150 miljarder kronor per år.

Vad efterfrågar svenska folket för åtgärder?

Många svenskar vill se grundläggande förändringar av välfärdssystemen, hårdare kontroller och ökad upptäcktsrisk för att minska välfärdsbrottsligheten.